- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
222

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utförligen beskrifvet. Hvad likväl dertill och
ojemn-förligen mest bidragit, är den rena moral *), den
varma menniskokärlek och den oskrymtade
gudsfruktan, af hvilka hans författarskap är
genom-trängdt, så i sin helhet som i sina delar. Här och
der bland de besynnerliga andeskåderierna finner
man sunda och praktiska, ofta fina och
skarpsinniga, anmärkningar och tillika uttryck af höga
och rena tänkesätt och framför allt af en innerlig
kärlek till det Goda och Sanna. Att i alla möjliga
sak- och personförhållanden inlägga, t. o. m.
in-truga dessa två begrepp, derom bemödar han sig så
ofta och ifrigt, att det vittnar visserligen å ena sidan
om mvcket enformig uppfattning, men å den andra
tillika om mycket liflig kärlek. Varm och värmande
är ock den ifver, med hvilken han ständigt sätter det
Goda högre än det Sanna. Ingen ande, säger han,
vågar nalkas och fresta det Gudomligt Goda, men
väl det Sanna, hvilket möjligtvis kan bedragas.
Denna åsigt är betecknande icke blott för
Swedenborgs personliga tänkesätt utan ock för hans
utveckling. Månne man ej i denna det godas
uppskattande öfver det sanna, finner orsaken, hvarför
han öfvergick från filosof till teosof, från
vetenskapsman till religionsstiftare? — orsaken hvarför
han satte ödeläggande krigare, t. ex. Karl den
tolfte, djupt under de regenter, t. ex. Karl den elfte,
som främjat sina undersåtares välfärd? — orsaken
hvarför han så ofta och ifrigt omtalade och
förordade de så kallade nyttorna (i likhet med vår
tids utilitarism) och städse framhöll den för alla
gemensamma pligten att verka till andras nytta
och Guds ära? Menniskor nas goda gerningar
indelade han i klasser, ordnade efter
bevekelsegrun-derna. De, som härflutit från grundsats och pligt-

’) Att ett eller annat besynnerligt undantag finnes, är redan
berättadt, sid. 204.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free