- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
246

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att af dess andeskåderi hemta stöd för sina
egna anspråk på öfyernaturligt vetande och
öfver-naturliga krafter. Åberopandet af sådana hade på
1770-talet blifvit gäckadt och förkastadt; på
1780-talet deremot blef det af många gilladt och
begag-nadt. Detta omslag inom det allmänna tänkesättet
bidrog mycket till återupplifvande och utspridande
at Nya Kyrkans lära. Vi skola framställa dennas
öden, serskildt för hvart och ett af de länder, inom
hvilka den vunnit bet}Tdligare insteg.

I »Stor-Britannien började detta redan 1773 och
genom en aktningsvärd prestman i Manchester vid
namn Clowes. Denne begynte omfatta och predika
Nya Kyrkans lära och lyckades att i flere städe.
bilda swedenborgska sällskap och föreningar. På
samma sätt men något sednare eller omkring 1782
framträdde i London en boktryckare vid namn
Hindmarsh, en person, föga kunnig, men tilltagsen
och i vissa fall skicklig nog, hvarföre han ock
rönte någon framgång. Han stiftade 1783 el t
serskildt teosofiskt sällskap till studerande och
utgif-vande af Swedenborgs skrifter, och man upprättade
en egen kyrka, i hvilken söndagliga gudstjenster
höllos och serskild trosbekännelse upplästes. Frampå
1780-talet tog saken så mycken fart, att till och med
swedenborgska kyrkomöten höllos. Men snart
upp-kommo splittringar till följe af oenighet mellan
sjelfva ledarne. Dertill bidrog ock Swedenborgs
undantags-ursäkter för osedligt lefnadssä(t} ty till
följe af dylika satser hade inom den eljest för stilla
och hedrande vandel berömda sekten inritat sig
inånga oordningar och ett klandervärdt sjelfsvåld.
Oaktadt dessa och många andra strider har dock i
England swedenborgianismen fortlefvat som egen
kyrka, likväl utan att kunna i antal och anseende
mäta sig med andra dervarande sekter, t. ex.
qvä-kare, anabaptister eller metodister. Också har den
under sista åren icke kunnat berömma sig af någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free