Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långvarig och omfattande passad-vind i det
allmänna tänkesättet, nämligen den stora europeiska
reaktionen och genom dess svenska målsmän,
fosfori-sterna. Redan 1814 infördes i deras Poetiska
Kalender en sonett, i hvilken den bervktade andeskådaren
• »
förklarades vara en liierofant, som såg det, som var,
är och blifver, och på hvars hjessa herüber fäste en
myrtenkrans, o. s. v., och kort derefter försäkrades, att
bland alla teologiska författare var Swedenborg
förmodligen den, som klarast uppfattat
kristendomen1). Fosforisterna klandrade äfven Kellgrens
uppträdande 1787 mot Swedenborg, och icke blott
obilligheten af att kalla denne för helt rätt och
slätt en fåne, utan ock det hela af besagde åtgerd ;
hvaremot Swedenborgs många fel och
vidunderligheter med tystnad förbigingos. Ännu så sent som
1841 förklarades2), att Sicedenborg var en
sinnebild af det innerligaste, det förträffligaste, som ur
den skandinaviska nordens sköte kan framgå. (!)
Den åsigt, ledarne sålunda förestafvat, blef af den
öfriga fosforist-skaran efterstafvad, och man fick
sedermera ofta nog läsa ensidigt försvar och beröm
för den Nya Kyrkans stiftare och lära. Denna
sednares då för tiden fåtaliga anhängare, hvilka
förut hållit sig tillbaka, fattade nu mod och
ut-gåfvo af sin mästares skrifter den ena
öfversätt-ningen efter den andra. Det tycktes verkligen,
som till följe af fosforisternas lofsånger och i
sammanhang med deras reaktion och obskurantism
swe-denborgianismen skulle vinna betydligt insteg i
allmänna tänkesättet.
Men också mot denna sida af deras åsigt
uppträdde Tegnér och förklarade bestämdt, att
Swedenborg visserligen borde betraktas som en
historisk märkvärdighet, men ingalunda som en
mönsterbild till efterföljd och beundran. B. E. Malmström
1 ) Literat. Tidn. 1814. s. 294.
2) Siare och Skalder. 1. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
