Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har och Oehlreich sjelf föreslagit regeringen, att i
hufvudstaden inrätta en societas oeconomica
practica, ett läroverk, vid hvilket unga från högskolan
nyss komna ämbetsmän kunde få tillfälle inhemta
de praktiska kunskaper, som för
ämbetsmanna-verk-samheten erfordrades ut,öfver de teoretiska,
högskolan meddelat 1).
Oehlreich följde väl ursprungligen Hattpartiets
fana, men förnämligast derföre, att den då för tiden
var också frihetens. Han trodde dock, att för
samhällets trefnad och välgång var tryckfriheten af
vida större vigt, än fortfarandet af Hattpartiets
välde. På sin censorsplats tillät han derför
tryckningen af hvarjehanda vigtiga skrifter,
kommande än från ena än från andra sidan; t. ex.
af Chydenius, Forskål, Nordencrantz,’; Reuterholm,
Uggla m. fl. äfven sådana uppsatser, som voro
ofördelaktiga för partiet. Detta blef missnöjdt 2),
och ville skilja honom från censors-befattningen;
men förmådde icke genomdrifva en sådan sin
önskan. Det förordnade då A. Wilde till censor vid
hans sida, men utan att mägta derigenom förlama
Oelreichs verksamhet; och denne tycktes någon gång
icke blott ogilla utan ock gäcka deras ovilja mot
den fria granskningen. Kanske, frågade han sina
kno-tande förmän, kanske bör man förbjuda Tivarje
skrift, i livilken förekommer något bland orden
’frihet, lag, patriot eller trär. Det är också honom
och hans frisinnade tänkesätt, som Sverge har att
tacka för den lyckan, att en mängd vigtiga och
upplysande skrifter kunnat under denna tiderymd
1 ) Att under åren 1772—1869 vigten och nära nog
tillvaron af Ärlig Svensk varit förtegade: och att deremot Dalins
tidskrift Argus blifvit beständigt omtalad och beprisad, —
dessa företeelser hafva sin förklaring i den ultra-rojalism,
som under dessa år har först af gustavianskt-dynastiska, sedan
af fosforistiskt-reaktionära åsigter ofta gjort sig inom vår
litteratur och häfdateckning gällande. Jfr. 3ÎK 103.
2) Vetensk. Akad. bibi. Bergianska Sami. 8:de bandet.
Gjörvvell till Warmholtz d. 11 Apr. 17G0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
