Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gängse mutbarheten, genmälte Swedenborg, att
samma fel varit rådande i alla fristater, och äfven
i de enväldigt styrda; ty der blefvo regenterna sjelfva
mutade och förledde af sina begär, t. ex. hos Karl
den elfte till reduktioner, och hos Karl den tolfte
till krig. Bemälte sin skrift sände Swedenborg till
Nordencrantz, åtföljd af ett vänskapligt bref. Denne
svarade, att det var just för att rena och
derige-nom betrygga den också af honom älskade
friheten, som han påpekat och velat afskaffa berörde
fel. Skriftvexlingen fortfor någon tid, förd af
Swedenborg med värdighet och lugn, af Nordencrantz
i allmänhet likaså; ehuru någon gång, enligt hans
vana, med en viss skärpa. Men emedan båda
åsyftade samma mål, blef försoning snart bemedlad,
som det tyckes genom den gemensam me vännen
Oehlreich.
Utvidgad och mycket utvidgad tryckfrihet var
likaledes ett föremål för hans varma önskningar
och outtröttliga bemödanden. Som berättadt är, hade
han i yngre åren haft en egen och obehaglig
erfarenhet af det gamla trycktvånget. Till följe således af
både personliga och allmänna skäl blef han ock
en ifrig, kanske den då ifrigaste talemannen för
rättigheten till offentlig granskning1). Denna är;
sade han, clcn ädlaste bland alla friheter., och den
enda säkra kontrollen mot magtens missbruk; och
en annan gång: sanning, frid och frihet skyddas
bättre af pennor och tryck än af lagar och svärd.
De för tryckpressens ledning tillsatta censorerna
kallade han förnufts-förmyndare och ansåg deras
befattning skadlig2). Han utgaf ock en serskild
’) En gång och då det gällde honom sjelf, har han dock
funnit straftvärdt, att en enskild man angripit de skrifter,
Nor-dencrantz som riksdagsman utgifvit.
2) Att dåvarande censor Oehlreich gynnade den offentliga
granskningen och stod i vänskapligt förhållande till
Norden-crantz, är redan berättadt. se sidd. 42, 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
