- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
72

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin kärlek till sanning och rättvisa brinnande, i
alla sina företag oförskräckt och outtröttlig;
’’‘dristig ocli driftig” var ock hans valspråk. I
religiöst hänseende har han lutat till då tidens deism
eller naturalism; dock utan att öfvergifva eller
angripa statskyrkan. Mycket sparsam och
hushålls-aktig, har han dock aldrig för vinnings skull
tillåtit sig några klandervärda åtgerder1). Hans
stränghet härutinnan mot sig sjelf orsakade och
ursäktade hans stränghet, mot andra. Han
värdera-de ock nämnde dygder högt, såsom serdeles
vigtiga för såväl den enskilde som samhället. Han
yrkade visserligen ofta och ifrigt på förbättrade
lagar och inrättningar. Men lika ofta och ifrigt
erinrade han derom, att också de bästa lagar vore
gagnlösa, så framt ej folket sjelft älskade och ville
upprätthålla sanning, rättvisa och ordning. Bland
statsmän älskade han mest, Karl den elfte, Lvcurgus
och Sully, och bland skriftställare Bayle.
Beläsenheten var ganska stor och sträckte sig äfven
till sednare tiders skrifter, t. ex. af D’AIembrrt,
Beccaria, Condiliac, Helvetius, Locke och Rousseau
m. fl. Vi hafva redan berättat, huru lifligt han
omfattade flere dessa mäns läror, och huru han
sökte bland sina landsmän göra dem icke blott
kända och erkända, utan ock i det praktiska lif«
vet använda; likaså huru han dervid ofta af sitt
brinnande nit fördes till ytterligheter, som skadade
både hans sak och honom sjelf. Liksom fantasien,
så har ock rättskänslan sina martyrer, och
Norden-crantz var en sådan. De, som egde sinne och hjerta
för hans sinne och hjerta, beklagade men
ursäktade öfverdrifterna och kallade honom en entusiast,
dock värd både aktning och kärlek. Andra
dere-mot kallade honom en fantast. På sätt och vis
var han ock, hvad man plägar kalla en torr fan-

’) Några fiender hafva beskyllt honom för egennytta„
men likväl icke anfört bevis derpå. En gång har han sökt
att blifva landshöfding.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free