Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den hästen, han månde så mod fälter gå,
Han var intet van vid slik glädje:
Herr Henrik var en, herr Arvid var två,
Och Små-drängen bak var den tredje.
I hafven det väl hört, m. m.
Det gick öfver dalar, det gick öfver berg,
Det gick öfver sjöar så dryga,
Sig korsade Jätte, sig korsade dvärg,
A aldrig såg vi hofmän så flyga !
I hafven det väl hört, m. m.
Men trollandan sprang in i stenen så snäll,
Hon rynka sin skrynkota panna:
T)Om hofmännen röra min trollade häll,
Så skall väl den här färden stanna.)’)
I hafven det väl hört, m. m.
De hofmänner stötte den trollade häll,
Att trollen af gnistor brände:
För sanning säger jag, att stöten var snäll;
Men enspännarn stalp öfver ände.
I hafven det väl hört, m. m.
De Hofmänner föllo i den sanka dy,
De hvita handskar djupheten mätte;
Det tjocka moraset steg högt upp i sky;
Men hofmän i dybotten sprätte.
1 hafven det väl hört, m. m.
Herr Henrik han axlade rocken grå,
På honom satt fngerstjåck lera,
j>Och fast jag på mig ej har torran en trå,
Så skall jag dock på balen hofvera.»
I hafven det väl hört, m. m.
Herr Arvid upplyfte sin gullsmidde hatt,
Den röda bloden började rinna,
Stor sak i en skråma, jag är en soldat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
