- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
124

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och all sällhet Sverge skänka,
Liksom Engsö monarki!

Detta rikes herre lefve,

Denna gårclens likaså.

Fredrik kung och Fredrik grefve,
Gud välsigne begge två.

Man har mot Dalin rigtat flere anklagelser,,
för hvilka det förefinnas skäl, men oek motskäl
eller åtminstone ursäkter.

En sådan, och den ganska vanlig, gäller det
föga grannlaga sätt, hvarpå han prisade fröken
Taube och ej sällan slösade berömmande verser på
personer, vare sig kungliga eller andra, hvilka
snarare gjort sig förtjenta af klander eller
åtminstone tystnad. Det är ock motbjudande att se den
i många fall store mannen nedlåta sig till dylikt
smicker. Företeelsen har likväl sin förklaring.
Dåtidens anda hade ännu icke gjort sig full reda för
skaldekonstens kallelse att upplysa och förädla
menniskoslägtet. Det sätt, hvarpå mycket
berömda poeter prisat en Augustus, en Ludvig den
fjortonde och dessas gunstlingar, lockade till efterföljd,
tjenade till ursäkt. Sverge sjelft hade ock de
färska exemplen af Lucidor och Runius, hvilka på
beställning och emot betalning nedskrefvo den ena
berömmande tillfällighets-versen efter den andra.
Tiden hade genom allt detta blifvit lockad att ofta
nog betrakta skaldekonsten som ett slags
handt-verk, en medfödd skicklighet att åt hvem som
häldst kunna förfärdiga, t. ex. versmakaren en
vacker bröllopsskrift liksom skräddaren en vacker
bröllopsdrägt; och att diktens värde bestod i
formens prydlighet, oberoende af innehållets sanning.
Man tyckte ock, att den, som egde dylik
rimma-re-förmåga, icke borde vägra en så ringa tjenst
åt en derom bedjande vän. Detta allt har troligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free