- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
144

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

namnet Pechlin von Löwenbach. Dennes son Karl
Fredrik, förmodligen uppkallad efter nämnde hertig,
var född 1720, hade stora själsförmögenheter fick
god uppfostran och ingick tidigt på krigarebanan,
samt uppnådde der värdigheten af general-major.
Till följe af den stora riksdagsmanna-verksamheten
plägade man kalla honom riksdag s-generalen.

Han infördes redan tidigt i det politiska
lif-vets förvecklingar, sändes med hemliga uppdrag
år 1742 till Petersburg och år 1743 till den
oroliga allmogen i Dalarna, och förrådde samma år
sin faders politiska hemligheter på följande sätt.
Anhängarne af holsteinska huset skulle en gång till
öfverläggning sammanträda hos nämnde hans far
och i en sal, i hvars spis efter tidens bruk
var under sommartiden en stor björkruska
insatt. Bakom denna hade sonen i förväg dolt sig
och fick således osedd afhöra sin faders och dess
vänners öfverläggningar och planer samt meddelade
dem sedermera åt motpartiet, enligt någras
uppgift åt konung Fredrik, hvilken ville skaffa
tronföljden åt hessiska huset och derifrån utestänga det
holsteinska. Andra säga, att unge Pechlin var
förälskad i en dotter af den mägtige Tomas
Plom-gren, hvilken arbetade för franska och mot
holsteinska partiet, och hvilkens benägenhet ynglingen
sökte på detta sätt vinna. Enligt önskan erhöll
han ock sedermera fröken Plomgrens hand.

Omkring år 1749 var han i ordning att blifva
major; men regementets öfverste framdrog i stället
en yngre kapten. Pechlin gick då till bemälte sin
förman och framräckte tigande två pistoler. Den
gamle blef förskräckt och ropade efter hjelp.
Pechlin låtsade dervid mycken förvåning och förklarade
sin afsigt hafva varit att skänka sin öfverste
besagde pistoler och visade, att de voro oladdade.
Gamle kung Fredrik skrattade hjertligt åt
uppträdet och nämnde genast Pechlin till major, ehuru
vid ett annat regemente.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free