Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atis och Camilla och af Gyllenborg sången öfver
Menniskans nöjen och eländen och hans Satir öfver
mina vänner m. fl. Jag kan åldrig glömma> skref
den sednare, de glada stunder, vi tillbragte under
dessa arbeten. Vi ansågo hvarandras foster liksom
våra egna, logo åt våra misstag och voro de första,
som dem erkände. Rättelserna meddelades utan
högmod och antogos utan förödmjukelse. Ingens
stolthet kände sig sårad genom anmärkningarna
mot honom sjelf; och ingens afund genom
berömmet öfver andra; sådant var tänkesättet inom den
krets, som stiftade den Nordenflycht-gyllenborgska
vitterhetsskolan. I nämnde s. k. bergianska hus
förvaras ännu flere porträtter af de snillen, som
besökte denna boning, och som derifrån spridde
öfver fäderneslandet kärlek till sanning, till ljus
och till hjertats ädlaste dygder.
Detta snillrika och lysande sällskap blef snart
ryktbart, och att i detsamma få inträde
eftersträf-vades af flere för lärdom och bildning utmärkta
personer. Fru Nordenflychts boning blef i smått
en bild af de likartade, ryktbara sällskaper, som i
Paris slöto sig kring några dåtidens för snille och
behag utmärkta fruntimmer.
Man undrar, hvarifrån hon tog medel till
ut-öfvande af en sådan gästfrihet. Genom
skeppsbrott, eldsvåda, stöld och bedrägerier hade hon
förlorat sin egen obetydliga förmögenhet och blifvit
bragt i verklig nöd och’ tvungen att begära
understöd, och det stundom på ett nästan
förödmjukande sätt. Hon vände sig till konung Fredrik
med en rimmad bönskrift, i hvilken bland annat
lästes:
Mig ödet hotar nu med ängslig undergång;
Min stämma tynar af, min harpa måste tiga.
Fast vetenskapens ljus och smak i Sverige stiga;
Min skaldgudinna dock f örsmägtar vid sin sång.
Men lätt hon v eder fås, en enda nådeblick,
Ett ord, o store kung! till dina trogna männer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
