- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 45. Adolf Fredriks regering. H. 7. Adolf Fredriks samtida skalder och konstnärer /
44

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordenflychts lagerkrönta namn skulle blifva
odödligt så länqe menniskor veta värdera det, som är
högt och ädélL I likartade omdömen har ock B.
E. Malmström och några sednare författare instämt.
Men, hördes omigen några röster invända, men
svagheterna, det sorgliga slutet! Atterbom l) har
låtit henne svara med Lidners ord:

Älskande hjertan, kommande tider
Freden mitt minne och gråten min lott!

ANDRA KAPITLET.

SKALDEPARET CREUTZ OCH GYLLENBORG2).

Båda voro nästan jemnåriga, födda Gustaf
Filip Creutz 1729, Gustaf Fredrik Gyllenborg 1731.

Båda voro af greflig börd. Creutz
härstammade från en gammal finsk ätt, som gifvit
fäderneslandet flere krigare, rådsherrar och högre
ämbetsmän, utmärkta för personliga och medborgerliga
dygder; Gyllenborg från en nyadlad slägt, af
hvil-ken många gjort sig kända för stora
själsförmö-genheter och kunskaper. Båda åtnjöto god
uppfostran, och inhemtade många kunskaper, serdeles
språk, så gamla som nya. Creutz älskade i
synnerhet den grekiska, Gyllenborg den romerska
litteraturen. Man har ock velat häruti spåra deras
olikhet, vare sig till anlag eller utbildning; hos
Creutz till grekens finhet, smidighet och behag;
hos Gyllenborg till romarens allvar, sedlighet och

1) Siare och Skalder.

2) Siare och Skalder 3:e del. räknar dem till Gustaf den
3:es vitterhetsskola. Creutz afbröt sin skaldeverksamhet redan
1763 och Gyllenborgs ryktbaraste och mest omtyckta qväden
skrefvos på 1750-talet, och flere hans sednare under Gustafs
tid författade skrifter voro icke i andan af den egentligaste
gustavianska vitterheten. Som skalder höra begge två, Creutz
uteslutande. Gyllenborg förnämligast till frihetstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/45/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free