Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjeltar omtala, hur olyckligt det var, att för ritt
samvetes skull ej kunna deltaga i någondera
partiets öfverdrifter, och att derföre vara illa
anskrif-ven hos båda. Förhållandet till konungen blef ock
tämligen kyligt. Efter 1774 har väl Gyllenborg
llere gånger och med varma ord beprisat den
»odödlige» konungens snille och vitterhetskärlek, men
aldrig* uttalat något allmänt och högstämd t loford
öfver den förut så ifrigt efterlängtade furstens
egentliga regeringsåtgerder. Det ser också ut, som
Gyllenborg längre fram ansett någon öfverdrift hafva
legat i det sätt, hvarpå han omkring 1772
bepri-eade statshvälfningen och klandrade frihetstiden. Jag
har9 så beskref han sedermera detta sitt uppförande,
jag har med hjernan berusad af revolutionens
framgång med all möjlig hetta prisat densamma och
uttömt min galla mot den krossade demokratien.
Han bibehöll visserligen äfven sedermera en viss
ovilja mot Mössorna, men den fordna kärleken till ’
monarkien tycks hafva svalnat. 1 sitt inträdestal i
Svenska Akademien 1786 vidrörde han icke med ett
enda berömmande ord statshvälfningen 1772 ej heller
några konungens regeringsåtgerder, utan blott dennes
’ snille och nitälskan för vitterheten och modersmålet.
Såsom Svenska Akademiens kansler förde han
ordet den 20 December 1792 vid akademiens första
högtidliga sammankomst efter Gustaf den tredjes v
död. I sitt då hållna*) tal yttrade han sorg öfver
förlusten af denne konung i egenskap af
akademiens stiftare, beskyddare och välgörare, men icke
ett ord. af beröm öfver hans regentvärde, och
märkligt nog ej heller om det ohyggliga sätt, hvarpå
han bortrycktes. Ar 1795 utgaf Gyllenborg sina
vitterhetsarbeten och införde der tvänne år 1771
skrifna sånger till Gustaf den tredjes ära. I
företalet anmärkte han dock, att just dessa dikter vi-
’) Af akademien förat gilladt.
Fryxelh Berått, 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
