Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till vårt alada möte
Med pokaln i hand.
Och % mörkrets dvala
Res Kupidos altar, der du spör,
Éacchi källarsvala
Drufvans ångor strör!
Låt den dumma i oket tråka
Och den sluga sin hjerna bråka;
Vin och flickor och Fredmans stråka
Natten ljuflig gör.
Denna sång har hänfört inånga genom sin
åskådlighet och sitt sprittande lif, och ej minst
genom sin vackra melodi, isynnerhet vid
öfver-gången till de äfven i sig sjelfva klangfulla orden:
Väljom nattens sköte
Under aftonstjernans klara brand
Till vårt glada möte
Med pokaln i hand!
Följande sång *) tecknar rumlarens sinnesstäm»
ning under ett tredje skede; nämligen då han med
ännu oförstörda kroppskrafter, men med redan
förmörkad och förvillad själ medvetet och hejdlöst
äfverlemnar sig åt äfven ganska vilda utsväfningar,
på en gång i tjenst hos både Bacchus och Venus.
Han sjunger:
Hej! sade Fredman, hvar gång han hörde valdt-
hornen börja skråla
Och spelmän såg.
Verlden är ej så ful, som vi henne ängsligt afmåla,
Med storm och våg.
Allt leker för vår håg.
Skönhet i hvar ögna-stråla.
Brännvin och dubbelt öl ha vi nog,
Fioler på hvar krog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
