- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 45. Adolf Fredriks regering. H. 7. Adolf Fredriks samtida skalder och konstnärer /
127

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Snart ändrades dock härutinnan åsigterna; och
som det tyckes hos honom liksom hos flere andra
samtidigt med 1760 års riksdag och den tidens
vedervärdiga politiska appträden. Nämnde år utgaf
han en dikt, kallad Månan, som med skärpa
be-skref flere frihetstidens mörka sidor, mutbarheten*
oenigheten, öfverdådet och i synnerhet okunniga
personers och samhällsklassers sjelfkloka kannstö»
peri. Dessa åsigter utbildade sig mer och mer till
obenägenhet mot fria statsskick samt benägenhet för
stark konungamagt, och han uppstämde redan åt
Ådolf Fredrik och Lovisa Ulrika och likaledes åt
reaktions-riksdagen 1769 lofprisande sånger.
Förändringen var en följd af icke blott riksdagen 1760
och dåtidens uppträden, utan ock af personliga
anlag. Liksom många dylika snillen trifdes Bell man
ej rätt väl under republikanska författningar med
dessas kontroller och invecklade förvaltning; och
än mindre med Mössornas stränga anspråk på
sparsamhet och regelbundet arbete. Oviljan mot
statsskicket och i synnerhet mot Mössorna ökades, när
han tre gånger efter hvarandra förlorade sina
inne-hafda sysslor; ena gången till följe af egen
oor-dentlighet, andra gången till följe af Mössornas
sparsamhet; tredje gången man vet ej rätt af hvad
orsak. Måhända hoppades han mer framgång under
ett sådant enväldigt regeringssätt, som både för
regent och undersåte gjorde gällande ett
sjelfsvål-digare lefva och låta lefva; — ett regeringssätt,
hvilket ock för vissa skaldenaturer är serdeles
lockande genom sin anstrykning af patriarkalism och
tillika genom enklare former, praktfullare hoflif
och mer lysande företag o. 8. v. Ett sådant
statsskick tycktes nu så mycket mer lockande, som den
tillämnade större magten snart skulle falla i
händerna på dåvarande kronprinsen Gustaf, vid hvars

och än mer deraf, att den prisar svenska friheten, det fria
statsskicket, hvilket under skaldens sednare tid, åtminstone
efter 1771, aldrig var föremål för hans lofs&nger, utan tvärt om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/45/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free