- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 45. Adolf Fredriks regering. H. 7. Adolf Fredriks samtida skalder och konstnärer /
185

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänkesätt gjorde sig ock snart gällande, äfven inom
litteraturen. Kellgren sjelf började under sina sista
år att till ämne för sin sång välja ej mer de
sjudande lidelserna eller den blinda kärlek, som rasar,
njuter, ångrar sig och flyktar, utan de stilla
dygderna, tro, sämja, redlighet och oskuld. I dessa
renare och ädlare toner instämde det yngre
skal-deslägtet, och i synnerhet Franzén. Förändringen
var visserligen i sin helhet en följd af
verldshisto-riska tilldragelser. Inom svenska vitterheten var
dock sist nämnde skald det främsta och förnämsta
uttrycket för den anda af renhet och allvar som
gjorde sig gällande i motsats till den
nästföregående tidens såväl erotiska som bacchanaliska poesi.

Med hänsyn till den förra, minnas vi, huru den
med allt sitt snille, dock hade sitt lif och sin lust
i den smittsamma atmosferen af yppighetens
bou-doirer eller krogarnas s. k. kärlekstempel, och
bland sådana skönheter som Rosalie och Zulma
i den förra och Ulla Vinblad i den andra kretsen,
samt i den dyrkan, som åt sådana huldgudinnor
egnades. Hvad hade för svenska folket följden
blif-vit, om en sådan erotisk vitterhet, åtföljd af en
motsvarande bacchanalisk, fått en längre tid
inverka på allmänna tänkesättet? Det var Franzén,
som från en sådan fortsättning frälsade oss. Det
var han, som genom sina sköna sånger om Selma
återförde svenska erotiken till oskuldens och naturens
paradis.

Lika kraftigt och välgörande inverkade han ock
på den bacchanaliska litteraturen; eller rättare
sagdt på de glada sällskaps-sångerna. Sådana
uppstämdes också af honom, men icke sjelfsvåldiga och
vilda, såsom Bellmans, utan lugna och smakfulla,
mer verkligt anakreontiska. De voro tillika i hög
grad både snillrika och formfulländade, t. ex. Sörj
ej den gryende Dagen förut 1 eller Goda gosse,
glaset töm! m. fl. Vi minnas verserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/45/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free