Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog hyste en. verklig förbittring. Denna gaf sig
luft medelst en i Phosphoros 1812 införd mellan
Va-lerius och Bellman anställd jemnförelse, hvilken
med motbjudande orättvisa nedsatte den förre, och
upphöjde den sednare — också derföre, att dess
poesi icke grumlades af någon moralisk tillsats.
Besagde recensjon var det första svenska
kraftfullare uppslaget till den Bellmans-dyrkan, som
sedermera tagit fart. Emellan förra tidens nyss anförda
uppfattning af nämnde skald, och den beundran,
Atterbom ville införa, uppstod nu en häftig och
långvarig strid. Sedekänslan vände sig
fortfarande med ovilja från det ultra- både
bacchanti-ska och bacchanaliska i hans poesi, hvaremot
Va-lerii och än mer Franzéns snillrika, glada och
godmodiga sånger voro mycket älskade och blefvo,
fosforismen till trots, beständigt sjungna också inpå
1820-talet. Men allmänheten älskar ombyte; och
fosforisterna voro outtröttliga i bemödandet att
in-pregla nämnda sina åsigter och lyckades att mer
och mer göra dem hos det uppväxande slägtet
gällande. Sådant blef möjligt till följe, icke blott af
ofvan uppräknade skäl och af den sanning, som till
en del i’ fosforismens påstående förefanns, utan ock
af hvarje ungdoms vanliga benägenhet att omfatta
nya åsigter och tro sig kallad att införa en ny
tid. Skuggsidorna hos Bellman hade ock 1812
börjat glömmas och af hans poesi kände allmänheten
blott hans epistlar och sånger, och bland dem
endast några de utmärktaste. Dertill kom ock den
tillfälligheten, att samtidigt med hvarandra just då
framstodo jemnte den äldre Hjortsberg två yngre #
mästare i konsten att sjunga Bellman, näml.
Ker-nell och Raab, hvilkas föredrag mägtigt verkade till
fikaidens stigande anseende. Att älskare af ett
uppsluppet sällskaps-lif skulle med glädje omfatta en
åsigt, som öfver detsamma kastade ett poetiskt
skimmer, är lätt att förstå. Redan omkring 1816
hördes ock i Uppsala åtskilliga studenter med stöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
