Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veterligen blott inom Tyskland och Danmark. I det
förra hade Arndt redan längesedan förklarat honom
vara idealistisk, humoristisk, icke utsvåfvande; och
nu uppträdde der flere eftersägare, af hvad
fosforismen’ lärt. Också i Danmark har han blifvit mycket
uppburen; i förra tider af Baggesen och
fosforist-vännen Mollbech och i sednare tider än mer af Heiberg.
K. Ploug har ock åt dem, som klandrat Bellmanr
gifvit namn af Spidsborgere i Aandens Rige, o. s. v.
Denna nya Bellmans-dyrkan rönte dock
fortfarande motstånd. Man tyckte väl, att ett skaldestycke
kunde vara förträffligt, utan någon deri bestämd t
framträdande sedlig rigtning, men ingalunda med en
bestämdt osedlig; — och man påstod, att moralens
bud, som gällde för allt annat, borde gälla äfven
för skalden, för skaldekonsten. Hvad serskildt
Bellmans dryckessånger angick, tyckte itian, att
flertalet bland dem hade sin lust och varelse just
i grofva, osedliga utsväfningar. Att nu en sådan
skaldekonst, om än aldrig så snillrik, skulle
framför andra beprisas, deremot protesterade man
ytterligare ifrigt, ihärdigt, oafvisligt. Hvad i den vägen
inom Sverge yttrades, är redan berättadt. Äfven
från främmande land förnummos ogillande röster.
I Frankrike hette det, att Bellman sysselsatte sig
med att beskrifva sin tids förstörda rumlare och
deras utsväfningar1). Tyska litteratur-historikern
Scherr2) berömde snillet och egendomligheten, men
tilläde, att Bellman var jemnte poet också en
vanlig rumlare och dryckesbult 3); och att han alltför
ofta uppträdde i sistnämnde egenskap och var då
en brännvinskrogens Anakreon, som med välbehag
rörde, till och med vältrade sig i den simplaste
råhet*), och att han då sjönk ned till en ömklig
’) Des scenes d* orgie et le train de vte, que menaient
let roueés de cette epoque. (Biographie universelle).
2) Allgemeine Literatur Geshichte tr. 1861, l:sta upplagan
8r af 1750—51.
*) Gemeiner Wustling und Trunkenbold s. 522.
* ) In Trivialität und Gemeinheit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
