Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först af Gustaf den tredje och hans skriftställare
och sedermera af den politiska restaurationens
anhängare, fosforisterna, har nu under en tid af
hundrade år oupphörligen beskrifvit ifrågavarande tid
så, som skulle folkets ombud hafva med obillig
rege-ringslystnad och på öbilligt sätt angripit
konungamagten och bortryckt den ena efter den andra af dess
rättigheter, och man har nästan uteslutande på
undersåtarna kastat skulden till flere dåtidens obe*
hagliga uppträden. Men utförliga innehållet af våra
fjorton föregående delar och af ofvanstående ur dem
gjorda sammandrag ådagalägger, att tvärtom de
ojemnförligt flesta gångerna var det konungamag*
ten, som mot aflaggda eder angrep det fria stats*
skicket och sökte frånrycka nationen de rättigheter,
denna hade sig till skydd och försvar förbehållit; —
och att det sålunda vanligtvis var konungamagten
sjelf, som genom sina anfall framkallade, nästan
framtvingade de stundom hårdhändta och än mer
magtinskränkande åtgerder, genom hvilka ständerna
sökte att ytterligare mot nya sådana tilltag betrygga
sin frihet. — Vi hafva dock redan anmärkt *), att
de i några fall obilliga band, som voro laggda
på konungamagten, utgjorde för dennas innehavare
en städse aggande frestelse till
magtutvidgnings-försök.
Till den länge fortfarande oviljan mot ökad .
konungamagt bidrogo också regenternas personlig*
heter. Något hvar anförtrodde rikets styrelse häldre
åt Horn, Gyllenborg eller Tessin än åt konung
Fredrik och åt hans gunstlingar Broman, Beutman
och Wiebel; — häldre åt Höpken, Ekeblad eller
Löwenhielm än åt Adolf Fredrik, ur hvars svaga
händer den skulle genast blifvit ryckt af Lovisa
Ulrika. Det var denna drottnings uppförande, som
mer än någonting annat bidrog till ofvannämnde mot
konungaväldet fiendtliga sinnesstämning. Genom sitt
oförsonliga hat mot det fria statsskicket och
ge->7 sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
