Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade bänkmans-valen på riddarhuset skulle
förrättas med slutna sedlar; ett röstningssätt, som
underlättade mutor och partitillställningar, t. ex.
Mössornas störtande 1739 och krigsförklaringen mot
Ryssland 1741. Vigtigaste förändringen under
sed-nare frihetstiden rörde mindre sjelfva
ståndsin-rättningen än dess begagnande; serdeles tif
borgareståndet. Detta hade sedan 1738 års riksdag
för det mesta ställt sig på adelns sida; men
öfver-gick 1765 till prest- och bondestånden. Beslutet,
att tre stånd kunde öfverrösta det fjerde, hvilket
1723 fattades till skydd mot bönderna, blef från
och med 1765 af de nu förenade tre ofrälsestånden
• begagnadt i striden mot adeln.
Hemliga Utskottet var i vissa fall också en
inrättning, som skulle representera svenska folket.
Huru och i hvad afsigt Gustaf Adolf först införde
och Karl den elfte längre fram missbrukade
detsamma, är tillförene omtaladt1). Inrättningen blef
af frihetstiden bibehållen såsom ett medel att låta
mer vigtiga och invecklade ämnen afgöras, icke
genom stånden sjelfva, hvilkas flertal ofta var genom
oerfarenhet och okunnighet dertill föga användbart,
utan genom de tre högre och kunnigare stånden,
och äfven bland dessa medelst ett urval af deras
klokaste och kunnigaste medlemmar. Det var ett
försök att öfver den stora massan riksdagsmän bilda
ett öfverhus, en rörlig på förtroende grundad
aristokrati, i stället för den mindre användbara
börds-adliga, hvaraf riddarhuset från och med år 1719
bestod. Detta utskott tillvällade sig genast mycken
magt. Konung och råd måste lyda dess bud,
till-kännagifna under riksdagarna genom omedelbara
föreskrifter, — och mellan riksdagarna genom
effcer-lemnade förhållningsbref eller så kallade
testamenten. Det ville upphöja sig t. o. m. öfver sjelfva
ständerna, i likhet med den magt, Karl den elfte
hade till sin fördel detsamma tillaggt. Vid några
1) 16:de del. 2:dra nppl. 141—148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
