Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands till Frankrikes sida och lyckades bilda ett
stort parti bland sådana personer, som leddes af
krigslystnad och rysshat. Så förvandlades den förut
personliga striden till en politisk. Horn talade for
fred. Gyllenborg för krig, och man böljade kalla
den forres anhängare Mössor och den sednares
Hattar. En mängd ung, fattig eller krigslysten adel
slöt sig till Gyllenborg, de tre andra stånden
der-emot till Horn. För att splittra detta tre- och
flertal sökte och lyckades då Gyllenborg vinna
flere rika och inflytelserika handelsmän i Stockholm,
och Höpken likaledes några mägtiga fabriks- och
näringsidkare i landsorterna. Genom sådana medel
skaffade sig Hattarna öfvervigt inom
borgareståndet, så att detta under åren 1738—1764 för det
mesta slöt sig till adeln och till de krigiska
Hattarna *), under det prest- och bondestånden utgjorde
kärnan i Mösspartiet. Hädanefter antogo ock båda
ligorna i flere fall mer utbildade och olika förgen
Mössornas lösen var att bibehålla freden, betaia
riksskulden och upphjelpa förnämligast landets
naturliga näringar; Hattarnes deremot att sträfva,
utomlands efter krigsära, anseende samt eröfringar,
inomlands efter en storartad och hastigt
uppblomstrande handels- och fabriksrörelse. Hattarnes
försök att bemägtiga sig riksstyrelsen blef dock 1734
tillbakaslaget. Men år 1738 lyckades det, och Horn
och hans vänner blefvo fördi;ifna ur rådet2). De
ovanligt många och stora välgerningar, för hvilka
svenska folket har detta Mössparti att tacka, äro
redan för läsarens minne återkallade 3).
Vi påminna nu å andra sidan om följderna
af Hattarnas 1739 inträdande styrelse, nämligen
finska och pommerska krigen; de politiska
blodsdomarna öfver Lewenhaupt och Buddenbrock 1743,
’) 34. 27. Se mera härom i denna del, kap. om
borgareståndet. /
2) 34 hela delen.
3) 33. 331—335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
