Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också i den tidens romaner och skådespel. Dessa
hade tillförene nästan uteslutande sysselsatt sig med
de högre samhällskretsarna; men böljade nu att
i så kallade borgerliga skådespel och romaner göra
fifren medelklassens rättigheter och åsigter gällande.
Sådana tankar och känslor begynte i och med den
utländska litteraturen framtränga också till Sverge
och blefvo genom skrifterna af Oehlreich och
Nor-dencrantz m. fl. allmänt kända; och med den
naturliga följd, att ofrälse-ståndens anfallskraft mer
och mer stärktes, adelns motståndskraft i lika mån
försvagades. Af ofvanuppräknade anledningar
framkallades och underhölls den under hela frihetstiden
fortgående ståndsstrid, hy ars uppträden vi här nedan
skola efter tidsföljden beskrifva.
Riksdagen 1719. Adeln hade under förra
tider velat göra gällande den åsigt, att de allmänna
statsangelägenheterna skulle vårdas förnämligast af
riddarhuset, de kyrkliga af presterskapet, handel
och näringar af borgerskapet och ländtbruket af
bonden. Men regeringsformen af 1719 stadfästade
ånyo ofrälseståndens redan förut innehafda
rättighet att jemnte adeln deltaga i vården om landets
allmänna angelägenheter. — Till riksråd skulle
enligt förut gällande lag tagas endast inf ödde män
of ridderskapet och adeln; men regeringsformen af
1719 föreskref blott, att de skulle utses bland
in-födde svenske män och undersåter; hvarigenom adeln
förlorade sitt härutinnan hafda företräde. — Adeln
tyckte, att af vördnad för rikets första stånd intet
bland de tre öfriga borde afgöra något mål, innan
adeln derom fattat sitt beslut. Mot detta anspråk
satte sig ofrälsestånden genast och med både ord
och gerning, då de i flere vigtiga ärender, tfll och
med i fråga om tronföljden, fattade sina beslut,
innan adeln ännu hunnit derom komma öfverens.
Uppbragt öfver dessa tilltag, sökte och lyckades
adeln att hos Ulrika Eleonora utverka sig nya
privilegier år 1719. Enligt dessa tillerkändes åt adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
