- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
67

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trädde till bådas försvar de ädlq^te personerna på
rid dårhuset och kämpade med ett mod, en kraft,
en frihets- och fosterlandskärlek, hvars minne skall
städse gjuta sin glans öfver detta stånd och försona
mänga dess fordna fel.

NIONDE KAPITLET.

OM PRB9TERSKAPET.

I afseende på läran, trosbekännelsen, vidhöll
«venska statskyrkan i allmänhet sina från Karl den
elftes tid antagna grundsatser. Det var, som vi
minna9, denne konung och jemnte honom
förnämligast Jesper Svedberg, som på 1690-talet. gåfvo åt
evensk-lutherska kyrkan en mera bestämd form
genom införande af allmän kyrkolag och gemensamma
för hela riket gällande bekännelseskrifter, psalmbok,
liandbok och katekes. Men hos båda dessa män fanns
mycken böjelse för verksamhet, för verklighet,
således på sätt och vis äfven för verk och gerningar.
Svedberg misstänktes ock för någon lutning till
pie-tismens lagiskhet, och för en viss ovilja, mot hvad
han kallade stortron; nämligen den åsigt, som i
någon mån för andra artickeln, om försoning och
tro, åsidosätter den tredje med dess lära om
helgelse och gerningar. Några sednare tiders
skriftställare hafva ock yttrat den åsigt, att nämnde
för-samlingsböcker från 1690-talet i viss mån hyllat
den synergism, den lära om menniskans medverkan
till sin salighet, genom hvilken man påstod, att
Melanchton sökte mildra läran om den allena
saliggörande tron i). De, som j sistnämnde hänseende
följt den strängaste uppfattningen af augsburgiska
bekännelsen, hafva just derföre icke varit rätt nöjda
med ifrågavarande församlingsböcker. Herrnhutare
på 1750-talet ogillade 1695 års psalmbok såsom för

*) 26. 91—97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free