Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fall antog man dervid som befordringsskäl
tjenste-årens mängd, en grundsats, som afsåg, icke
församlingens rättighet att erhålla den bästa själasörjaren,
utan presternas anspråk att åt någon bland sina
äldsta medlemmar skaffa tryggad försörjning.
At-gerden var ett drag af den klandervärda
ämbets-manna-egennytta, som stundom gjorde sig gällande.
Något dylikt inträffade ock, när konsistorierna sökte
på hvarjehanda sätt undandraga sig och sina
åtger-der den granskning, som genom de s. k.
protokolls-deputationerna åsyftades, hvarom mera längre fram.
Bredvid ofvanbeskrifna dagrar visade sig ock
mQrka skuggor; beskyllningar mot
öfverhofpredikan-terna Kalsenius och Stiernman för fegt undseende med
konung Fredriks lastbara lefnad; likaså mot hela
ståndet för smickrande artighet för Erland Broman;
likaså mot många enskilda prester för
ofördragsamhet, egennytta, oordentligt lefnadssätt, slapphet och
lättja. Vid riksdagen 1765 klagade bondeståndet
öfver egennyttan hos några kyrkoherdar, hvilka för
sin beqvämlighets skull togo adjunkter, men
sedermera sökte betunga församlingarna med dessas
af-lönande. Klagomål mot presterna spordes dock
under denna tid i mindre grad än både förut och
efteråt. Det tycktes ock, som de båda. vid sidan
gående partierna, pietismen och herrnhutismen samt
ifvern och nitet hos dessas lärare eggat statskyrkans
ämbetsmän till täflande verksamhet i sitt kall och
uppmärksamhet på sig sjelfva.
En eerskild sida af presteBtåndets historia är
dess deltagande i riksdagarna. För detta uppdrag
var det mer moget och bättre utrustadt än något
bland de andra stånden. Dess medlemmar, för det
mesta biskopar och kyrkoherdar, innehade i detta
hänseende stora företräden; — kunskapernas, de
hade genomgått statens läroverk; — oberoendets,
de innehade platser, vid hvilka de voro bergade,
och från hvilka de ej utan rättegång kunde afsättas,
och ej heller, åtminstone mera sällan, befordras; —*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
