- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
76

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väl utrustadt, åtminstone icke i början. Flertalet
af städernas borgerskap, krämare, handtverkare,
näringsidkare ’ m. fl. hade under kriget nedsjunkit i
djup både okunnighet och fattigdom. Redan förut
voro dess kunskaper tämligen obetydliga och
be-stodo vanligtvis af blott läs-, skrif- och räknekonst.
Det kunde ej heller vara annorlunda. Några sko**.
]or till bildande af deras samhällsklass funnos icke
Sådana blifvande borgare, som under sina gossår
hade i brist på andra läroverk begagnat de
offentliga skolorna, utgingo vanligtvis vid trettonde,
eller fjortonde året derifrån, d. v. s. från fredje
eller fjerde klasserna. Men i dessa, hufvudsakligen
för ämbetsmän beräknade skolor, hade besagde
ynglingar under sin tidigt afbrutna lärotid iått
inhemta litet grekiska och något mer latin, att
t. ex. nödtorftigt Öfversätta Curtius eller någon
del af Ovidius o. s. v., men föga någonting annat.
Med en dylik för det både borgerliga och
medborgerliga lifvet tämligen ofruktbar språkkunskap, men
nästan utan all sakkunskap i historia, geografi,
geometri och naturvetenskaper, inträdde de i
affars-lifvet och hade sedermera ingen tid till ytterligare
studier; ej heller synnerlig lust dertill; någon sådan
hade ej den dittills inhämtade glos-lärdomen
in-gifvit. Med detta ringa område för sina kunskaper
och vanligtvis med ringa område för sin
verksamhet och erfarenhet, voro de föga egnade för
riksdagsmannens vigtiga värf. Med känsla häraf,
troligtvis äfven till följe af annat inflytande1), utsågo
de ock till riksdagsmän vanligtvis sina borgmästare
eller rådmän, h vil ka, åtminstone de förstnämnde,
oftast genomgått något läroverk och aflaggt någon
examen. En ungefärlig beräkning visar ock, att
bland städernas riksdagsombud utgjordes blott en
tredje- eller fjerdedel af borgare, en annan Qerde-

]) I början var det ock magistraterna, som utvalde
städernas riksdagsmän, tills år 1731 denna rättighet nppdrogs &t
borgrarna sjelfva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free