Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ega vi ingen kännedom. Men att revolutionen 1772
icke var för ståndet angenäm, ty ekas flere
enskildheter visa1). Riksdagsbeslutet derom blef ock
under-skrifvet af endast sex bönder.
ÅTERBLICK ÖFVER BONDESTÅNDETS
SAMHÄLLSUTVECKLING.
Mer än i de flesta andra land har inom Sverge
’ bondeståndet varit i besittning af ekonomiskt
sjelf-bestånd och politisk magt. Vi skola här nedan
framställa de mest vigtiga brytningar, genom hvilka
denna dess lyckliga belägenhet blifvit vunnen och
stadföstad.
Bondeståndets
riksdagsmannarätt
hotas, men betryggas.
Under samhällets första bildningstid hade hvarje
landskap sin egen representation, landskapstinget, i
hvars öfverläggningar ortens alla sjelfständiga
innevånare kunde deltaga, emedan mötet hölls i deras
hemort och behandlade mer enskilda ämnen, hvilka
de kände och kunde bedömma.
Helt annorlunda blef förhållandet på 11- och
1200-talet, då landskapen sammansmälte till ett alla
omfattande rike. Dettas vård fordrade ett för alla
gemensamt möte, en riksdag. Men till besökande
af en sådan hade största delen af landets ofta
af-lägset boende innevånare icke tid och tillgångar*
ej heller kunskaper nog att kunna bedömma de mer
allmänna och invecklade ärender, som der ofta måste
förekomma. Följden blef, att dessa möten bevistades
för det mesta blott af storbönderna, d. v. s. af det
förre antal jordegare, som mägtade företaga sådana
resor och derjemnte hunnit i någon grad förvärfva
de kunskaper, som för en sådan verksamhet
erfordrades. Till följe af det verldsliga frälse, Magnus
’) ‘42. 220—224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
