- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
120

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter omtalade den under namn af den rosénska
reformen. År 1738 kunde ock i Sverge återigen
medicine-doktors promotioner firas, och antalet af
skickliga läkare växte år efter år. Serskildt blef
sjukvården i fält mycket förbättrad; vid flottan
under finska kriget genom Rosenblad, och inom
landthären under det pommerska genom Zetzel1).

Här omtalade läkarebildning sträckte sig
förnämligast till vetenskapens teoretiska sida; men för
dess praktiska inöfvande saknades behöfliga tillfällen.
Sjukhusen, såväl i Uppsala som Lund, voro så små,
att vetenskapens dervarande ämnessvenner icke
kunde vid dem erhålla tillräcklig utbildning. Man
hade derför länge önskat få ett lasarett uppfördt
i Stockholm, hvarest genom större antal sjuka den
teoretiskt utbildade unge läkaren kunde erhålla flere
tillfällen att lära sig, huru hans ur böcker inhemtade
kunskaper borde i verkligheten användas, och redan

1738 hade den s. k. sundhetskommissjonen en
sådan inrättning förordat. Från 1739 och’sedermera
flere gånger hade ock ständerna föst
uppmärksamhet härvid och anslagit åtskilliga medel för
upprättandet af en dylik anstalt; dock hade man ännu
1746 icke kunnat bringa förslaget till verkställighet.

Men vid denna tid hade från fleråriga resor
i utlandet hemkommit två unga läkare, hvilka
noga undersökt och studerat de lasarett, som redan
då voro i större utrikes städer ordnade; Bäck
förnämligast den terapeutiska, Acrél den kirurgiska
sidan. År 1746 höll Bäck ibför
Vetenskaps-Akademien ett tal om nyttan och nödvändigheten äfven
för Sverge att hafva en dylik större sjuk
vårdsanstalt; dels af barmhertighetsskäl för att kunna
genom dervarande frisängar hjelpa en mängd eljest
hjelplösa sjuklingar; dels af vetenskapliga skäl,
för att bereda unga läkare tillfölle till praktisk
erfarenhet, innan de utskickades till sjelfständig
tjenstgörning. Bäck framställde dessa åsigter med

*) 40. 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free