Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet framlade, och hvilken i våra dagar börjat göra
sig gällande.
S& stodo vid medlet af 1500-talet midt emot
hvarandra samtidigt fullfärdiga två helt motsatta
uppfattningar, — den katolske erkebiskopens på
kato-likartad tradition hvilande historia eller rättare sagdt
legendsamling, — och den protestantiske
reformatorns med en på kritik grundad och verklig historia.
Mellan bägge dessa hade nu svenska folket att välja.
Det verk, Johannes Magnus framlemnat, var i sig
sjelft en kedja af djerft hopdiktade gissningar eller
osanningar. Det var derjemnte sammanskrifvet af
en fiende till dén nja ordning, Gustaf Wasa infört,
och borde väl af båda dessa skäl blifvit af
svenskarna förkastad t. Men det smickrade deras stolthet
och inbillningskraft genom att leda deras konunga-.
längd tillbaka ända upp till Noaks tid, och genom
att utsira den med en hop prydnader, dels lånade,
dels diktade. Olaus Petri deremot framlade en
historia, i hvilken dessa lockande beståndsdelar,
dessa falska äreminnen saknades, och hvilken
således i jemnförelse med den förres var mager,
färglös och prosaisk. Genom att i vissa fall försvara
Danmark stötte den ock så väl konung Gustaf som
svenska folket, hvilka båda just då, straxt efter
unionsstriderna, hyste mot nämnde land mycken
förbittring. Den blef dessutom af konung Gustaf
ogillad och motarbetad till följe «af icke blott dessa
politiska skäl, utan ock af hans personliga ovilja
mot den mycket sjelfständige författaren. Följden
blef ock, att dennes verk helt och hållet
undan-skötö, och att deremot den andres för Sverge s. k.
ärorika historia blef antagen och med några ofta
betydliga afvikningar efterföljd af femton- och
sextonhundratalets häfdatecknare. Vid medlet af
sistnämnde tid hade man väl infört många isländska
skrifter, hvilka framlade andra och mycket
sannolikare åsigter. Men man trodde sig af fosterlandskärlek
förpligtad att försvara och att hos ungdom och all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
