Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledda skadliga följder framkallade en tredje, det
s& kallade industríela eller frikandels*systemet. Det
▼ar engelsmannen Adam Smith, som detsamma första
g&ngen fullständigt utvecklade och framlade. Detta
skedde 1776 och således efter det tidsområde,
när-varande del behandlar. Men vi vilja dock redan
här i korthet omtala företeelsen för att kunna på
en gång framlägga en öfversigt af hela det vigtiga
ämnet och dess utveckling — och äfven derföre, att
.ätskilliga dylika frihandék-tankar läto redan under
frihetstiden höra sig också här i Sverge.
Smiths lära var, att rikedom berodde hvarken
af metallerna eller af jorden, utan af arbete, d. v»
8. af menniskan sjelf, och af den omtanke, den flit,
med hvilka hon bearbetade vare sig metallerna
eller jorden, bedref vare sig den ena eller andra
näringen; således ock af den frihet, hon hade att
& obehindradt utöfva en sådan verksamhet. Han
lfirde följaktligen, att den enskildes och derigenom
äfven statens fördel skulle bäst främjas, om åt
hvarje medborgare lemnades fullkomlig frihet att
använda sin arbetskraft och drifva sin rörelse, vare
sig landtbruk, fabriker eller handel på det sätt,
han sjelf fann fördelaktigast1); —att man
följaktligen borde inom hvarje land afskaffa alla på
näringar och handel laggda tvångsmedel; t. ex. skrån,
reglementen, monopolier m. m. Samma åsigter
lämpade han ock på staterna och på dessas inbördes
förhållanden. Han ville fördenskull afskaffa in- och
utförsel-förbud samt skyddstullar med flere likartade
åtgerder, genom hvilka staterna hitintills förmenat
8*g gagna, men i sjelf va verket hade, som han
trodde, skadat äfven sina egna medborgare.
Asig-ten, den kallades Frihandels-tår an, väckte
utomordentligt uppseende och blef af många högeligen
berömd och tlerestädes med hänsyn till inrikes
rörelsen tillämpad. Men i afseende på staternas
inbördes förhållande har den icke blifvit allmännare an-
’) Naturligtvis dock utan att inkr&kta p& andras frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
