Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrelsen sjelf! Hvem förmår räkna allt det krångel,
besvär och kostnad, som handhafvandet af dessa
många och intrasslade förordningar måste föranleda.
Vi återgå till vårt närmast föreliggande ämne
och skildra först
LANDTBRUKETS TILLSTÅND VII) BÖRJAN AF
FRIHETSTIDEN.
Detta var högst bedröfligt. Under 20 års tid
hade landets hemmasittande jordbrukare blifvit mer
och mer utarmade genom att nödgas afgifva sina
besparingar och sina arbetare för att anskafia de
medel och det manskap, krigen fordrade och
förtärde. Så långt efteråt som 1765 räknades inom
riket ungefär 600,000 arbetsföra män. Af det lika
stora antal, som år 1700 troligen förefanns, hade,
pestens härjningar oräknade, krigen 1700—1721
bortryckt minst 400,000*) d. v. s. mer än hälften af
rikets egentliga arbetsstyrka, och troligtvis den*
kraftigaste delen deraf. Långt efteråt måste
mångenstädes qvinnor och gossar köra plogen. Flere
tusen hemmansdelar stodo Öde, i Skåne redan år
1712 ej mindre än 1,300, år 1721 i Öster-Botten
2,000, i Åbo län 5,231 dels öde dels skattevrak.
Ännu så sent som 1734 räknade man i hela riket
1058 öde hemman. År 1718 lågo ungefär två
tredjedelar’ af Sverges öppna jord osådda. År 1720 måste
Tegeringen formligt tillåta, att i vissa orter det
utarmade folket fick på kronoskogarna hugga så
mycket tallar, det behöfde för att bereda barkbröd till
sitt lifsuppehälle. Så djupt var det elände, i
hvil-ket denna fäderneslandets modernäring blifvit
nedsänkt; det elände, ur hvilket frihetstiden skulle
densamma u^phjelpa.
A
1) Några antaga mer än dubbla summan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
