- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
254

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gåfvo i allsköns välmening några skrifter för att
motverka folkets ovilja mot detta läkemedel, hvilket
dock påstods vara nyttigt mot hosta, sten,
bröstsjukdomar och tungsinthet. Under sjukdomsåren
1579 och 1588 blef det mer och mer begagnadt
som skyddsmedel och intog „från 1590-talet en
stående plats i tulltaxorna. Äfven tillverkningen
inom-lands steg snart så l)etydligt, att från och
med 1638 brännvins-bränning både till hnsbehof och
afsalu upptogs till beskattning. Ännu var dock den
nya drycken temligen sällsynt. På Leckö slott hade
år 1669 blifvit förtärda 229 tunnor säd och 27 oxar
men blott 2 kannor brännvin. När den tidens
prest-fruar ville »fögna» besökande bondhustrur, utgöto
de på dessas halsdukssnibbar några druppar af den
ännu sällsynta varan såsom ett slags uppfriskande
luktvatten.

Från bruket som läkemedel till missbruket som
rusmedel skedde äfven i Sverge öfvergången ganska
fort. Redan mot slutet af 1600-talet hördes spridda
klagomål, å ena sidan öfver brist på spannett>ål,
emedan mycken säd försvann i bränn vins-pannorna;
och å den andra öfver brist på ordning, sedlighe»
och välstånd, emedan en mängd menniskor öfvert
lemnade sig åt förvillande och förvildande drycken»
skap. Klarsyntare fosterlandsvänner blefvo oroliga
och tänkte på medel att förekomma den hotande
syndafloden. Den nöd, som förorsakades af miss»
växterna omkring 1695*) och sedermera af de
långa krigen, stämde allmänhetens tänkesätt för
inskränkningar härutinnan. Efter olyckan vid
Pul-tava grep sig ock rådet an och förbjöd all
bränn-vins-bränning af spannemål. Men året derpå kom
pesten. Då blef brännvins-bränningen åter frigifven
för att skaffa allmänheten lättare tillgång till detta*
som man trodde, serdeles verksamma skyddsmedel
mot smittan. Den fria bränningen fick sedermera
i flere år fortgå, och under Karl den tolftes sed-

*) Earl den elfte förböd ock 1696 brännvins-bränning af råg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free