- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
8

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

görande tillfällen politiskt mod. En mera förfinad
belefvenhets umgängesformer gjorde sig också inom
detta stånd först gällande, om än långt ifrån allmänt
och oftast mera i syfte att hålla på afstånd än att
verka tilldragande. Adeln, sådan den var, hade
sålunda ännu en uppgift att fylla, men just i och med
denna uppgift fick den ändå länge en viss
motställ-ning mot det öfriga folket.

Sverige hade sin adel, men någon aristokrati i
det ordets högre mening kunde det ej längre sägas
hafva. Med klassindelningen hade sista återstoden af
de gamla stormansätternas politiska öfvermakt fallit;
i stället hade den för våra förhållanden högst talrika,
i allmänhet ganska fattiga och till fortkomst på
tjenste-mannabanan hänvisade småadeln genom sin mässa fått
öfverhanden på riddarhuset. I den nya
regeringsformen hade Gustaf III förbundit sig att i anseende till
ståndets förut väl stora talrikhet ej nyadla fler än på
sin höjd 150 — i alla fall äfven det ett väl stort
antal. Icke desto mindre adlade han redan i början
ej mindre än 123 personer, som varit medhjelpare eller
handtlangare vid revolutionsföretaget. Under det gångna
tidsskedet hade denna »riddarhusdemokrati» sin flödande,
men föga hedrande inkomstkälla i tilldelade mutor.
Ett utländskt sändebud kunde till och med yttra, att
man »köpte adelsmän på riddarhustorget liksom oxar
på en marknad». Också var adeln högst illa till ireds
med, att denna inkomstkälla under nu inträdda
förhållanden tilltäpptes. Adeln var nu hänvisad till sina
af de ofrälse stånden redan starkt bekämpade
företräden vid tjenstemannabefordran, och i detta afseende
sökte Gustaf III visserligen hålla den rikligt
skadeslös. För ögonblicket ansåg den sig genom
revolutionen räddad från ofrälseståndens hotande angrepp och
såg med glädje, att dessas betydelse nedsatts, ehuru
den snart fick erfara, att den äfven sjelf drabbats af
samma nedsättning. Då efter revolutionsriksdagens slut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free