- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
11

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkade hårdt tryckande. Utpressningen drefs för att
underhålla icke blott det nådiga herrskapet sjelft, utan
äfven den mängd af hofmästare, betjeuter, kuskar,
lakejer, kammarjungfrur och annat, onyttigt folk,
hvar-med det omgaf sig. Intägten blef ändå ibland skral
nog, dels i följd äf sjelfva utsugiiingssystemets följder,
dels genom förvaltares och inspektörers oredlighet.

Adeln och ämbetsmannaklässen voro med
hvarandra nära förenade, då adeln hade förmånsrätt till
de högre ämbetena, och i följd af sin stora talrikhet
äfven ofta fick hålla till godo med de lägre.
Officerskåren var så godt som uteslutande adlig. Då
ämbetena så ofta åtkommits genom slägtrelationer,
intriger och partitjenster var någon synnerlig duglighet ej
att påräkna, om än lysande undantag funnos, såsom
landshöfdingarne Örnsköld i Nyköping och Karl Rappe
i Kalmar. Ämbetsmannen tog mutor lika gerna och
nästan lika öppet som riksdagsmannen. Vanan att gå
fri för efterräkning, om man tillhörde eller höll sig
väl med de maktegande, lade hyende under
försumlighet, godtycke och oredlighet. Seden att lefva öfver
sina tillgångar och inblandningen i det ekonomiska
trassel, som var en följd af statsverkets klena
affärsställning, främjade underslef och försnillningar; ofta
klagades öfver maktmissbruk och förtryck. Men med
alla dessa lyten, hvilka mångenstädes la des bjärt i
dagen, fortlefde hos ämbetsmannaståndet ordningstränga
vanor och gammaldags goda traditioner, som främjade
duglighet och pligtlydnad.

%

KYRKAN OCH LÄKOSTÅNJDET.

Med sin bevarade inre lifskraft häfdade lutherska
kyrkan ännu den maktställning, som hon under
framfarna tider innehaft, och bibehöll, åtminstone bland
de lägre folkklasserna, sitt stora inflytande. I de
Strängt dogmatiska renlärighetsformerna rörde sig ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free