Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sant kristlig ocli sedligt stålsättande ande, såsom
hos Nohrborg, Abraham Pettersson, Bselter,
Tollsta-dius m. fl. Mot renlärighetens urartande i själlös
bokstafsträldom och andetomt formelväsen bildade den
kyrkliga pietismen, sådan den framträdde hos
Toll-stadius, Rutström och Murbeck en helsosam motvigt.
Den känslosamma sektpietismen, sådan den visade sig
hos herrnhutarne, hade börjat göra sig gällande, men
oj i något särdeles stort omfång. Starkare och
utbred da ro verkade den inträngande upplysningsfilosofien
inom de förnäma och bildade klasserna. Några af
kyrkans högre styresmän, såsom biskoparne Serenms
och Benzelstjerna, hyllade tidehvarfvets fördomsfria anda,
’hvilken, om än i hemlighet, äfven spred sig till många
af det meniga presterskapet. Därigenom lossades
efterhand det hårdt åtdragna renlärighetsbandet, och
»stortron» undergräfdes. Efter revolutionen gaf sig
konungen min af att vilja hägna, om ej renlärigheten,
åtminstone en därpå grundad gudsfruktan, enär
konsistorierna uppmanades allvarligen tillhålla
presterskapet att motarbeta den ogudaktighet, som förmenades
utbreda sig i riket. Men snart nog visade sig, att
hans regeringssystem kom att utveckla sig i en helt
annan anda.
Som riksstånd hade presterskapet i rent
verlds-ligt hänseende en rätt betydande maktställning.
Under ärkebiskopens ordförandeskap och med biskoparne
som sjelfskrifna »mensales» (så kallade för sin
placering vid det stora bordet midt i sessionssalen, i
motsats till de på bänkar däromkring placerade
kyrko-herdarne, »scamnales») bildade riksdagens »clerus
comi-tialis» en sammanhållande myndighet, som genom sina
cirkulär meddelade sig med de särskilda domkapitlen.
Att vaka öfver sina privilegier, vid lägliga tillfällen
utvidga dem och i allmänhet se sina klassintressen
till godo var vid riksdagarne det högvördiga ståndets
ögonmärke. Det gynnades därvid af sin förmånliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
