- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
20

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillgång för alla utskylderna, hade väl icke blifvit af
statsmakten försummadt, men i alla händelser fått stå
tillbaka för stadsinannanäringarne. Storskiftena hade
genom öfvérdirektör Faggots nit börjat komma i gång
från 1757, då den första storskiftesförordningen
utfärdades, men de omfattade ännu knappt en tredjedel af
r riket. Genom hemmansklyfningar samt beviljandet af
åtskilliga smärre förmåner hade man äfven sökt • se
jordbruket tillgodo. Men i det hela stod det på klena
fotter. En stor del af säden åtgick till bränvin, hvilket
redan i bondgårdarne blifvit »husbehof» och som sådant
tillreddes. Äfven under år, då skörden var god och
bränningen instäld, hade man måst importera nära
400,000 tunnor säd årligen. I kammarkollegiets 1774
afgifna berättelse om den allmänna hushållningens
tillstånd framhölls jordbrukets ställning som allt annat
än god. Till och med i Skåne var det på förfall.
Som orsaker därtill angåfvos: den gammaldags
uppdelningen i stora bylag med spridda egor ocli ovissa
rågångar, den försummade användningen af utmarkerna,
otidsenliga redskap samt folkets tröghet och brist på
företagsamhet. I Halland stod det ännu sämre till:
den bästa jorden var utlagd till betesmark, åkerdikning
ej i bruk, och nära £ af spanmålsbehofvet måste hemtas
utifrån. I Bohuslän försummades åkerbruket, då man
hade så riklig näring af fisket. I Bleking ocli Kalmar
län var däremot tillståndet bättre, synnerligen i det
sistnämnda länet. I mellersta Sverige var åkern i
allmänhet jämngodt brukad, men ängsskötseln dålig
och boskapsafveln mindre god. I de norra landskapen,
upptagande två tredjedelar af Sveriges område, var
jordbruket ännu i sitt begynnelsestadium; man slösade
här oförståndigt med skogen och gjorde skada med
omåttligt svedjande.

Att jordbruket behöfde kraftigt upphjelpas, det
hade nu emellertid blifvit till fullo erkändt, sedan
genom bröderna Scheffer de fysiokratiska ekonomister-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free