- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
67

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höll Gustaf ett kort, men ganska strängt inledningstal.
»Jag är», yttrade han bland annat, »skyldig mitt folk,
att lagen må oväldigt skipas, jag är skyldig
efter-verlden ett stort exempel af rättvisa.» Som vanligt
begagnande tillfället till en förebråelse mot det
förgångna tidehvarfvet, uttalade han den önskan, att en
rättegång af denna art måtte blifva den sista under
hans regeringsdagar. »Den blifve», yttrade han,
»antecknad i våra tideböcker som ett märkligt bevis af
ett tidehvarf, förnedradt genom sjelfsvåld och
korruption, där allt var möjligt, och där man tordes sålunda
misstänka och beskylla allt, ja ända till de högsta
ämbeten, som genom den heliga vård dem är
anförtrodd borde synas satta öfver alla och ännu mer öfver
så nesliga misstankar.»

Därefter började Hegardt uppläsningen af
anklagelseskriften och fortfor därmed under sex påföljande
rättegångsdagar. Efter erhållet uppskof afgåfvo de
anklagade (7—13 dec.) sina svaromål, likaledes i
konungens närvaro, och fingo därefter hemresa, men höllos
afstängda från tjenstgöring, tills dom fallit. De
anklagades försvar hade ej varit utan sin verkan.
Riksråden, hvilka dels sökte hägna ämbetsmannamakten,
dels fruktade att göra sig medskyldige i något
förföljelsespel, voro till största delen benägna för mildare
domslut, lydande på suspension och böter, men
konungen afgaf sina röster för en strängare dom.

En dag i maj månad 1775 var justitierevisionen
färdig med en dom af den mildare lydelsen. Då
konungen sent på eftermiddagen därom blifvit
underrättad, lät han följande morgon till Ulriksdal inkalla
samtliga riksråden, utom Beckfriis, Posse och Schwerin.
»Man har», yttrade han till dem, »berättat mig, att
herrarne afdömt Göta hofrätts sak, men på ett sätt,
hvarmed jag ej finner mig nöjd. Jag vill, att
Crusen-stolpe skall dömas från ämbetet; han kan få till
sällskap Ehrenpohl och v. Scheele, likaledes Qveckfeldt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free