Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brak». Man igenfinner här den böjelse för det obestämda,
hvilken tillhörde Gustaf III:s hela inre politik.
Men af denna obestämdhet begagnade sig genast
ämbetsverken, isynnerhet Svea hofrätt, hvilken städse
"visade sig fiendtlig mot allt hvad tryckfrihet och
yttranderätt hette. Hofrätten hade då att afdöma ett
käromål mot Gjörwell, utgifvare af »Allmänna
tidningar» för en uppsats om ryske ministern grefve
Östermans festligheter vid konungens kröning; med
åberopande af allmän lag, men tvärtemot
tryckfrihetsförordningen och utan hänsyn till den, dömdes Gjörwell att
böta 100 dir smt. och göra offentlig af bön. Han
besvärade sig däröfver och begärde med stöd af
tryckfrihetsförordningen att få del af de i målet förda
protokollen, hvilka hofrätten ej ville utlemna.
Justitierevisio-nen fann sig då kunna stadfästa hofrättens dom, blott
»så framt ej kongl. maj:t i anledning af
tryckfrihetsförordningens § 4 skulle täckas frikänna den anklagade».
Hofrätten beslöt i anledning häraf att tillsvidare afslå
livarje begäran om rättegångshandlingars utlemnande,
men ingick tillika till kongl. maj:t med hemställan,
huruvida den skulle i dylika mål ställa sig
tryckfrihetsförordningen eller äldre lagbud till efterrättelse.
Yid detta tillfälle uttalade sig flertalet af
hofrättens ledamöter i tryckfrihetsfiendtlig anda. Men
äfven här höjde sig enstaka röster till den hotade
frihetens försvar. Assessor Borgh framhöll, att den varit
ett kraftigt medel att upplysa folket om det förra
regeringssättets skadliga följder och sålunda förbereda
det nya; den vore i sjelfva verket mer
öfverensstäm-mande med det senares anda än med det förras och
skulle först nu komma till sin rätta nytta.
Grundsatsen oni ämbetsverkens ansvarighet inför konungen
allena vore ingalunda trädd för nära genom bruket af
ett medel att upplysa konungen om vrångsinta
ämbetsmäns maktmissbruk. »Den vrångsinte aristokraten»,
yttrade han, »vågar då ej under konunganamnets vör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
