- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
74

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frågan. I sin ansökan därom, h vilken den 21 april
inlemmades i justitierevisionen, uttalade han sig efter
sin vana med väl stark frimodighet mot »tilltagsna
ämbetsmän», mot hofrätten och riksrådet. Han varnade
för vådan att »lemna i ämbetsmannavåld» rätten att
utgifva offentliga akter. »Ty», skref han, »så visst
som en redofordrande och en redoskyldig äro mot
hvar-annan opponerade, så naturligt är ock det, att en
ämbetsman ej gifver mera upplysning om sina
göro-mål, än han sjelf behagar, när makten är i hans
händer.» I kansliet hade man vägrat mottaga hans skrift,
och han hindrades med våld att i sjelfva slottet
af-lemna den till konungen, men den trycktes och kom
sålunda under så väl dennes som allmänhetens ögon.
Den blef också icke utan sin verkan.

Den 26 april bragtes saken till af görande i rådet.
Konungens nu afgifna diktamen, hvilket af en aktad
häfdatecknare betecknas som »kanske det bästa, som
flutit ur hans penna i någon speciel inrikes fråga» gaf
utslaget för en tryckfrihet inom de förut angifna
gränserna. Han betecknade tryckfriheten såsom »ej skadlig
genom bruket, utan endast genom sitt missbruk», som
dock af det allmänna gagnet öfvervägdes, och fann den ej
oförenlig med det nya regeringssättet. »En konung»,
yttrade han, »får genom tryckfriheten veta sanningen,
som man med så mycken omsorg och tyvärr ofta med
så mycken framgång för honom döljer. Ämbetsmän
njuta den förmån att mottaga välförtjent och
oför-falskadt beröm, eller ock ega de tillfälle att upplysa
allmänheten om falska uttydningar af deras göromål.
Folket ändtligen eger den säkerheten att frambära sin
klagan, den trösten att sig beklaga och ofta blifva
upplyst om obefogenheten af sin klagan.» I 1766
års tryckfrihetsförordning förklarade han sig därför
endast vilja göra några få ändringar, livilka han med
egen hand bifogade. Assessor Borgh berömdes för sitt
anförande och fick löfte om lagmans fullmakt. Hof-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free