Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tavastehus hölls rådplägning med direktören för
finska landtmäteriet Erik af Wetterstedt, hvilken fick i
uppdrag att planlägga nya vattenvägar i det inre
landet samt reglera gränserna mellan de nya länen.
Efter återkomsten till Åbo utfärdade konungen (27
och 28 juni) storskiftesstadgan för Finland samt
förordningen om skattläggning af Savolaks och Karelen.
I sammanhang med den vid storskiftet sedvanliga
utskiftningen af gemensamt brukade marker föreskrefs
här en åtgärd, som onekligen ingrep i egorätten, men
tvifvelsutan var både välment och gagnelig. I de
vida ödenejderna af Österbotten, Savolaks och Karelen
hade nämligen byar och socknar ofantligt stora
utmarker, dem de ej kunde uppbruka eller på annat
sätt använda. Nu föreskrefs, att i dessa trakter hvart
hemman skulle nöja sig med 600 till 1200 tunnland
jord (berg och mossar oberäknade); hvad som blef
öfver, skulle af skilj as och hembjudas åt nybyggare,
dock med rättighet för åbon att mot ny skatts
erläggande öfvertaga och bruka det. Denna åtgärd
framkallade mycket missnöje hos dem, som blefvo eller
förmenade sig blifva genom densamma lidande, men
efterföljande slägtled dömde därom försonligare.
Ej utan skäl skref efter sin återkomst konungen
till Creutz: »Jag tror, att Finland ej så snart skall
glömma min resa, och att den skall göra epok i dess
historia; det är ett land, hvaraf mycket kunde göras.»
Göran Sprengtporten tillskref Ulrik Scheffer största
förtjensten af hvad som uträttades och utlät sig bland
annat därom: »Man har på någon tid ej varit van att
se så betydande förändringar, och de smakade nationen
så mycket mera, som de synas vara oss en borgen
till säkerhet och lugn och till en bättre tanke om
folkets esprit, än man hitintills tyckts hysa.»
Under loppet af de följande åren utfördes
efterhand det reformprogram, som för Finland uppstälts.
År 1776 faststäldes enligt Wetterstedts förslag den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
