Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESPOLITIKEN OCH FÖRSVARSVÄSENDET.
DEN POLITISKA STÄLLNINGEN. HOTANDE BRYTNING
MED BYSSLAND.
Det spända förhållande, som i följd af
revolutionen inträdde med Sveriges grannstater, är i det
föregående (42. 216—25) omtaladt. Med sin morbror
Fredrik II, som i början förde ett så hotande språk,
synes Gustaf i sjelfva verket lättast hafva kommit
till rätta, men bibehöll till honom ett hemligt agg,
som mer än en gång gaf sig märkbart uttryck. Från
Danmarks sida togos icke mer några utmanande steg
efter den hotande demonstration, som konungen gjorde
genom sin eriksgata i de vestra provinserna. Snarare
var det Gustaf sjelf, som mot Danmark förde en
retsam, ränkfull och hotande politik, vitnande om allt
annat än grannsämja från hans sida.
Ännu mer inveckladt var förhållandet till
Ryssland och erfordrade den största varsamhet, oaktadt
denna makt i början var fullt upptagen med Polens
delning och det turkiska kriget. Den ryske ministern
Österman sökte fortfarande underhålla sina gamla
förbindelser med mösspartiets ledande män. Riksrådet
Falkengreen stod sedan gammalt i nära beröring med
den ryska beskickningen och meddelade henne den
svenska regeringens planer, hvarför han ock ej gerna
togs till råds i fråga om utrikespolitiken.
Statskontorets president Boije, som i hemlighet uppbar en
pension af Ryssland, gjorde ryska regeringen underkunnig
om alla de ömtåliga hemligheterna af den svenska
finansställningen. Trägna försök gjordes äfven att
vinna Fersen, men utan framgång. Vid finska
gränsen saknades ej från rysk sida uppviglingar och
allehanda intrigspel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
