- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
124

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ningar till konungen af Danmark samt i utbyte erhöll
Oldenburg och Delmenhorst, hvilka han clock på
samma gång öfverlät på en annan ättling af det
hol-steinska huset. Kort därpå (1 aug.) afslöts i
Petersburg mellan Ryssland och Danmark ett nytt hemligt
förbund, som särskildt afsåg gemensamma
försvarsåtgärder i händelse af ett angrepp från Sveriges sida.
Till hufvuddokumentet var äfven bifogad en »afskild
och hemlig akt», som bestämde de båda hofvens
framtida politik ined hänsyn till den svenske konungens
»våldsamma företag af den 19 augusti 1772». De
skulle i stillhet fortsätta sina rustningar och sedan
vid gynnsamt tillfälle, särskildt efter afslutandet af
Rysslands fred med Turkiet, öfverenskomma om
gemensamt förfarande, till hvilket kejsarinnan äfven
förbehöll sig att utverka konungens af Preussen understöd.
I följd af detta fördrag befann sig Sverige uti en
inklämd ställning mellan sina tre grannar; att den i
sjelfva verket äfven var hotad, erfor man ej tillfölje
af den »afskilda» aktens hemlighållande.

Som ättling af holsteinska huset såg Gustaf med
stor ovilja det ingångna bytesfördraget, hvari ingen
hänsyn tagits till hans egna och hans bröders anspråk;
därtill kom äfven den för hans politik allt annat än
gynnsamma ställning, hvari han nu befann sig. Sin
harm riktade han egentligen mot danska hofvet och
sin morbror. Katharina inbillade han sig kunna med
inställsamhet och förespeglingar vinna på sin sida.
Han protesterade därför icke mot bytesfördraget, utan
nöjde sig med att hos tyske kejsaren för sina egna
och sina bröders rättigheter anmäla ett förbehåll, som
äfven af denne genom en särskild akt godkändes.
Han tog för gifvet, att han vid ett personligt
sammanträffande med Katharina skulle intaga henne för sig
och sina planer. I början af dec. underrättade han
Österman om sin afsigt att följande sommar besöka
Finland och yppade sin önskan att få veta, huruvida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free