Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga mitt fädernesland, ty det finnes ej något
fädernesland för den, som tillintetgjort dess frihet, utan
hemmets härd, där jag stundom haft det ganska hett.» I
sällskap med G. M. Armfelt, li vil kon då äfven ville
träda i utländsk tjenst, afreste han först till
Petersburg, där han på förekommande sätt mottogs.
Därefter gick resan till Varsjav, till Berlin och slutligen
till Paris. Ingendera af dem erhöll emellertid någon
anställning i utländsk tjenst.
Mest uträttades under detta tidskede för
sjöförsvarets nydaning och stärkande. Under frihetstiden
hade efter åtskilliga vexlande öden den vid
Sveaborg-förlagda finska skärgårdsflottan kommit till stånd.
Genom organisationen af år 1770 hade den blifvit
återstäld i sitt förra skick med sin egen officerskår
och bemanning samt med särskilda fartygscerter (hem-’
mema, turuma o. s. v.). Hon stäldes under
krigskol-legii styrelse och kallades därför »arméens flotta», då
däremot den gamla skärgårdsflottan i Stockholm, den
s. k. galäreskadern, lydde under amiralitetskollegium.
Med biträde af den berömde skeppsbyggmästaren Fr.
H. Chapman, som från början varit med, sträfvade
Ehrensvärd, så längp han lefde, att fullborda sitt verk;
mycket åtskilligt återstod ännu att göra och tillfälle
fans sålunda för skärgårdsflottans nye, driftige chef
H. af Trolle att lägga sin duglighet i dagen.
Sedermera arbetade Chapman vid Djurgårsvarfvet i
Stockholm. I följd af det intresse, som under frihetstiden
särskildt mössorna haft. för örlogsflottan, kunde
Gustaf redan till våren 1773 få 14 linieskepp och 5
fregatter försatta i tjenstbart. skick; men mycket
fattades i deras utredning, och dessutom hade man
olägenhet däraf, att de i konstruktion, segling och
bestyck-ning voro med hvarandra högst olika. Under Daniel
Thunbergs ledning hade länge arbetats på den nya
dockbyggnaden, hvilken nu fortskridit, så att
konungen 1775 kunde lägga grundstenen till den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
