- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
138

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afhandla storpolitiska planer. Hänvisande till sin
vänskap med Frankrike, sökte lian varna henne
för Preussen och antydde sina farhågor för dess
af-sigter mot det svenska Pommern. Katharina svarade:
»E. mt, kan vara försäkrad, att det ej är någon fråga
om Pommern. Jag tror mig något känna till, hvad
konungen af Preussen tänker, och jag menar, att han
för närvarande endast önskar lugn. Men i hvarje
fall kan e. mt. lita på min tillgifvenhet... Hvad
Frankrike angår, synes dess politik vara fredlig och
-dess styrelse för närvarande i goda händer.» Med
detta besked afbröts samtalet.

Den 16 juli tog konungen på Peterhof afsked
af kejsarinnan; både då och vid föregående tillfällen
mottogo han och hans omgifning kostbara skänker.
På årsdagen af sin tronbestigning hade hon förärat
Gustaf en till 65,000 rubel värderad käpp, hvars
knapp utgjordes af en solitär med snodd och tofsar
besatta med äkta perlor; dessutom gåfvos en mängd
praktverk af rysk industri. Konungen förärade
kejsarinnan den ur kronans skattkammare olagligt
åtkomna rubinen, hvilken, såsom varande oslipad, ej
kunde infattas. Under en följande tid, då kejsarinnan
fick veta, huru därmed förhöll sig, erbjöd hon sig
att återställa den till svenska kronan.

Den 20 juli återkom Gustaf till sin hufvudstad,
där han med högtidlighet mottogs. Om han än innerst
kände sig förödmjukad och måhända uppretad, gaf
han sig skenet af att hafva vunnit en lysande
framgång och med visshet hafva kejsarinnans stöd att
påräkna, äfven mot sina vedersakare inom riket. »Jag
skördar», skref han till Creutz, »redan frukterna af
min resa; det gamla mösspartiet är krossad t,
aristokraternas kabaler äro omintetgjorda, sedan de numera
förlorat allt hopp att kunna oroa min regering genom
att upptända kejsarinnans hat. Vänskapen har
efter-trädt fördomen och oviljan, och Simolin har redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free