Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återkommen från en badresa till Aachen, afled han
(1786) på Trolleliolm i Skåne.
Ulrik Seheffer hade med möda lyckats för någon
tid stäfja konungens lust att kasta sig i politiska
äfventyrligheter. Nu såg han redan med oro den
tilltagande utveckling, som krigsmakten fick, och
uppträdde därför i rådet mot Earl Sparres förslag i
den vägen. Då Sparre en gång förundrad frågade
efter anledningen därtill, genmälde Ulrik Seheffer
buttert: »Ser ni då ej, att man sätter rakknifven i
ett barns hand?» Därtill kom nu, att konungen sjelf
ville leda utrikes politikens alla trådar och hade allt
flere hemligheter för sin konseljpresident. Då Gustaf
på våren 1780 tillämnade sin resa till Aachen,
begärde Seheffer sitt afsked under förebärande af
ålderdomssvaghet och behof af hvila; den gången förmåddes
han dock att ännu någon tid qvarstanna. Men då
nya vidlyftigheter tycktes förestå under året 1783,
afgick han (5 jan.) och tillbragte sina återstående
dagar på sitt landtgods i Vestergötland. »Yid hans
bortgång», skrifver Schröderheim, »brast en stor
hållhake; konungen sjelf fick fria händer och
regerings-sjuka projekter större utrymme.» Han lefde ända till
år 1799.
Karl Sparre var för sjelfständig, för mycket van
att blända och herska för att länge kunna tjena som
redskap åt en lierskare, som ville ensam lysa. »Han
var», säger Schröderheim, »verkligen konungens vän,
men hans stränge kritikus, särdeles vid slutet af sin
lefnad.» Detta gjorde, att han väl bibehölls i sin
höga värdighet som riksråd och öfverståthållare samt
erhöll nya utmärkelser, men efterhand aflägsnades från
krigsärendenas ledning och äfven som öfverståthållare
fick sin myndighet på visst sätt kringskuren.
Liljencrants stod Under riksdagen 1778 på
höjdpunkten af sitt inflytande och hans förtjenster blefvo
då i fullt mått erkända. Kort efter riksdagens slut
Fryxells Bercltt. 47. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
