- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
202

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I Rom, dit Gustaf anlände på julaftonen,
sammanträffade han åter med Josef II; båda bevistade
tillsammans en högtidlig gudstjenst i S’t Peterskyrkan.
Han mottogs med utmärkelse af påfven, hvilken ville
visa sin erkänsla för de åt katolikerna beviljade
förmånerna. Med lifligt intresse tog Gustaf Roms
storartade förnlemningar och rika konstskatter i
betraktande. Trots sitt föregifna ineognito, uppträdde »grefven
af Haga» med en ceremoniös hofetikett och en
skrytsam lyx, som bjärt stucko af mot Josef II:s enkla
vanor; någon frikostighet visade han däremot icke,
och folket sjöng en smädevers om »grefven af Haga»,
söm ville »se allt, men ingenting betala».

Först sedan kejsaren återvändt från sitt besök i
Neapel, begaf sig Gustaf dit (30 jan. 1784) och
undvek sålunda ett nj^tt sammanträffande med denne.
Hans vistelse därstädes utmärktes med en rad af
lysande festligheter, hvilka gjorde honom stort nöje.
Men den gustavianska »nationaldrägten», i hvilken
konungen och hans följe nu visade sig, begabbades
af folket, på hvilken den gjorde intrycket af en
maskeradkostymering; de svenska gästerna betecknades
skämtsamt som »Bergamascos maskerad». En för
konungen synnerligt smickrande fest gafs af den ryske
ambassadören i Neapel. Till Gustafs ära afsjöngs en
lofprisande kantat, som han blef mycket angelägen
att få bekantgjord äfven i Sverige. »Med nästa post»,
skref han, »skall jag skicka denna kantat, som kunde
öfversättas i något af våra dagblad. Jag har märkt,
att i vårt land gör utländingars beröm mer intryck än
något annat.» Han skref ett tacksägelsebref till
kejsarinnan med hvilken han nu menade sig stå på
en synnerligt förtrolig fot, och begärde att af henne
få veta, hvilka tankar Josef II om honom hade.

Från Neapel återvände Gustaf till Rom.. På
påskaftonen hade han i Peterskyrkan ett samtal med
den ryske ministern Markoff, och hvad han där för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free