- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
207

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer utmärkt som snillrik konstkännare än som-
ord-nare af sjöförsvaret.

Då konungen hemkommit från sin utländska resa,
fann han Creutz i besittning af så stort förtroende
och inflytande, att han sjelf, alltid afundsjuk om sin
makt, blef missnöjd däröfver. Detta lade sig dock
snart, då han trädde i närmare beröring med sin
ministers veka, saktmodiga väsen, som gjorde honom till ett
lika villigt som lättböjligt organ för suveränens vilja.
Icke desto mindre förstod Creutz att göra gällande
den politiska uppfattning, som han under beröring med
de franske statsmännen tillegnat sig, och i någon mån
omstämma konungen i enlighet därmed.

Först i jan. 1784 hade danska regeringen genom
meddelande från det engelska utrikesministeriet
erhållit kunskap om det från Sveriges sida tillämnade
angreppet. Sedan Guldberg störtats (i april) och
Berus-torff åter öfvertagit utrikespolitikens ledning, började
Danmark göra försvarsrustningar. Ryssland hade
dessutom tydligt nog tillkännagifvit sin föresats att iémna
Danmark skydd och gaf eftertryck däråt genom
rustningar vid gränsen. Gustaf måste därför tills vidare
gifva en annan riktning åt sina politiska planer.

I enlighet med den franska regeringens städse
uttryckta önskan tillrådde Creutz en nära och
uppriktig vänskap med Danmark, helst som en fortsatt
misshällighet mellan de båda skandinaviska rikena
nödvändigt skulle göra dem vanmäktiga gent
emot-Ryssland. Dessa föreställningar verkade nu på Gustaf
så mycket mer, som han fattat ett tilltagande agg till
Katharina, sedan han i beröringen med henne fått på
ett så kännbart sätt erfara sin underlägsenhet. Detta
omslag i hans uppfattning verkade till en början
förvirrande och gaf ökadt spelrum åt hans skenande
iubill-ningskraft, hvilken nu ej längre tillbakahölls af Ulrik
Scheffers mogna besinning. Han upptog, ehuru
mot-sträfvigt, tanken på ett vänskapligt närmande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free