- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
214

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annat än med förargelse om denna förmenta guldgrufva
och önskade i djupet af sitt hjerta, att man måtte
lyckas finna en utväg att i denna affär förena för
hans folk lindring i dess betryck med intresse för
kronans finanser; men planen var illa uppgjord,
hvarför det också blef svårt att leda den till ett godt
slut.» Utledsen vid de stora obehag och den myckna
förargelse, man hade af den visade strängheten,
tillmötesgick han så till vida bondeståndets vid senaste
riksdag uttalade önskan, att han i juni 1779
återkallade den sista, hårda förordningen om straff för
smygbränning; böterna nedsattes nu till hälften, »vare
sig de skulle betalas med penningar eller kroppsligen
utgöras». På rådets hemställan sträckte han
efter-gifvenheten ännu längre, i det han lät återställa de
summor, som af fiskalerna utpressats från de bötfälde
utöfver det författningsenliga beloppet. Detta hade
emellertid endast till följd, att bönderna hädanefter
idkade lönbränning i större skala än förut, och de
stora bränvinsförråden i kronomagasinen fingo sålunda
än mindre afsättning.

Det beslöts nu i konseljen, att bränvinsdirektionen
skulle afgifva redovisning för sin förvaltning och
därvid gjorda omkostnader, innan några nya förskott åt
henne lemnades; detta kraf föll det sig emellertid svårt
att uppfylla; ty Wrangel och hans biträden hade från
början ej fört några ordentliga räkenskaper eller i
förvaltningen följt något regelbundet system. Det blef
också Wrangel, som nu främst fick uppbära ansvaret
för det dåliga resultatet. Han begärde (1780) afsked
från sin befattning som direktör för kronobrännerierna
samt erhöll det, utan att behöfva aflägga någon
redovisning. Direktionen sattes nu under ledning af
Lil-jencrants med biträde af kammarrådet Liljenheim,
kammarrättsassessorn Tavelin och rådmannen Printzell;
den sistnämnde, »en verksam man, men af misstänkt
ärlighet», var utsedd att efterträda Wrangel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free