- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
244

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delen uthungrade åhörare, de där, så sant Gud lefver,
på halft år blott lefvat vid mäsk, då den ficks, agnar,
tjock drank, hö- och ljungfrö, hackelse samt flere
otjenliga brödmedel att släcka hungern med, hvilka
medel de dock bruka att tillreda sin kål och
vassvälling med, ty de fingo icke binda en enda kärfve.
Tårarne stå mig i ögonen, när jag ser dem komma
och tigga agnar, långhalm och så sedlar till regala
bränneriet att bekomma tillochmed drank till
männi-skolifs uppehälle; de se ut ,som brända lerpottor i
an-sigtet, endast af svält.»

Det af ljung- och höfrö, agnar, bark, halm o. d.
tillredda nödbrödet beskrefs sålunda: »För den, som
sådant bröd aldrig sett, är det otroligt. Detta brödet
kan ej bakas större än som en liten handtaga, är till ■
utseendet såsom hästgödsel eller koträck, allteftersom
massan låter sig hancltera. Smakar beskt, fränt och
rifvande. Förrådet häraf börjar reclan tryta, -så att
man fruktar, att en kärfve halm, en kappe frö och
agnar lär blifva snart lika så rar som sjelfva guldet
att erhålla.» En prest skref: »Jag har ej annat öfrigt
(min och de minas föda undantagen) än halm,
boskaps-föda, den mina nödlidande åhörare med tiggande tårar
undandraga mina kreatur; de supplicera om det smolk,
som lemnas uti båsen i fähuset.»

De bidrag, som i penningar och lifsmedel utgingo
från Göteborg, voro ansenliga och bidrogo till nödens
lindrande icke blott i Halland, utan äfven
mångenstädes i Bohuslän, Vestergötland och Småland,
Tacksamheten gaf sig också varma uttryck, sådana som
detta:

— — Ömma Göteborg!

Dig himlen nådigt gaf att lindra dessas sorg.

Liksom en gammal ek kan skygd och skugga sträcka
åt parken rundt omkring mot stormars våld och hot,
så visste du att råda ädel bot
mot hungerns tyranni, som dessa usla tryckte.

Du återgaf en son sin öfvergifne far,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free