- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
245

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en ömsint mor sitt barn, en vän sin älskarinna;
du lifvets gnista tändt och gjorde himlen klar,
och tusen bröst för dig i lof och böner brinna.

På högre ort tyckte nian ej om, att presterskapet,
ibland kanske med väl starka ord, vädjat till
myndigheter och enskilde för nödens afhjelpande, ty man
ville där så mycket som möjligt förtiga och dölja den.
Creutz skref till konungen (16 april) om presterskapets
»sturskhet och olydnad». En prest hade, skref han,
utmärkt sig med »insidiöse skrifter», men
justitiekan-sleren ämnade uppskjuta aktionen mot honom, tills
skörden vore inbergad, på det ej folket under rådande
nöd skulle anse presten som martyr.

I södra och mellersta Sverige blef 1784 års skörd
temligen god, men Norrland fick då en ny missväxt,
som stegrade nöden därstädes. Men året 1785
med-förd^e en ny allmän missväxt öfver hela riket. Finland
hade under dessa år varit svårt hemsökt af nöden
och blef det äfven under de följande. För detta lands
räkning begärdes och erhölls undsättning af spanmål
från de ryska magasinen.

Den herskande nöden gjorde det i de flesta
landsorterna omöjligt att indrifva kronoskatterna till deras
fulla belopp, och landshöfdingarne hade återigen,
liksom efter 1772 års hungersnöd, stora restantier att
dragas med. Nu liksom då var konungen betänkt på
en ämbetsmannaräfst med anledning af hans och
kronans minskade inkomster. Genom kammarkollegium
utfärdades (april 1784) ett cirkulär med antydan, att
konungen ville »blifva närmare underrättad, huru
tillståndet vore med uppbördsverket och de rester, som
i landet kunnat innestå». Justitiekansleren förstod
dock att denna gång afböja den tillämnade räfsten,
hvilken endast skulle varit egnad att ytterligare göra
regeringen förhatlig.

För att för framtiden afvända eller lindra
missväxtnödens svåra följder blef man under åren 1784

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free