Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att anmäla det. Konungen, hvilken fann tjenligast att
hålla god min, skref med egen hand svaret: »Detta är
alldeles min tanke och med senaste riksdagspraktik,
och fägnar det mig mycket, att jag i alla delar
instämmer i ridderskapets och adelns tanke.» Då adeln
sedermera i nästan alla frågorna fick bondeståndet på
sin sida, blef det nu för regeringen omöjligt att
genom-drifva något riksdagsbeslut i enlighet med sina syften.
Den 19 maj afgafs kongl. proposition om
passe-volansens införande för hela arméen efter sådan
grund, att hvarje rote eller rusthåll skulle i årlig
passevolansafgift erlägga 11 plåtar i stället för att
lemna skjuts, matsäck och mindre penningetillskott.
För att genomdrifva ett bifall härtill, satte regeringen
alla krafter i rörelse, men motståndet syntes blifva
icke mindre hårdnackadt.
Konungen sjelf gjorde. ett försök att med hotelser
skrämma Fersen och lät därvid sin dolda förbittring
komina till häftigt utbrott. På aftonen blef Fersen,
då han satt i sin loge på teatern, inkallad i den
därstädes inredda kungliga våningen. Mot den inträdande
uttalade konungen genast i starka uttryck sitt misshag.
»I bören icke glömma», sade han, »min nåd, att jag
skänkt Eder hufvudet vid tillfälle af 1772 års
revolution, då jag hade kunnat hämnas min faders lidande,
och att jag äfven 1778 icke ville hämnas uppå Eder
tilltagsenhet, den jag då föraktade.» Med blandning
af hotelser och löften sökte han nu förmå Fersen att
understödja regeringen i passevolansfrågan. »Jag
lem-nar Eder», utlät han sig, »valet att i morgon, då denna
sak hos riksens ständer förekommer, tala för densamma
och befordra den till nöjaktigt slut, hvilken tjenst jag
då med tacksamhet skall förskylla; men i vidrigt fall
förklarar jag Eder härmed ett osläckligt hat och onåd
öfver Eder och Eder familj; och mån I skylla Eder
sjelf, om I fån känna verkan af de olyckor, som sväfva
öfver Edert hufvud. Det ankommer på Eder att välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
