- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
268

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller andra monopolier af livad slag som helst. Han
yrkade att »för en sådan tilltagseidiet afskära allt hopp,
att betaga egennyttan all utväg till enskild vinst på
det allmännas bekostning och att förebygga allt det
ödesmål, som genom slikt skenfagert företagande skulle
drabba icke blott städerna, utan rikets alla invånare
af hvad stånd som helst». Memorialet blef enhälligt
bifallet, trots talmannens beställsamma försök att
undanskjuta det. På riddarhuset förordades det af
De Geer och Fersen, rönte motsägelse endast från
Tolls sida och bléf sålunda bifallet. Likaledes bifölls
det i presteståndet. Endast i bondeståndet blef
memorialet förkastadt, emedan det ansågs innebära något
tilltag i borgerskapets intresse. En af bönderna, Anders
Larsson frän Bohuslän, klagade öfver det höga
saltpriset i Göteborg och yrkade därför, att antingen de
handlande skulle åläggas hålla salt till skäligt pris,
eller ock denna handel upplåtas åt dem, som ville sig
sådant åtaga, Men i följd af tre stånds bifall
upptogs äfven monopolförbudet bland riksdagens
underdåniga besvär.

Ämbetsmäns betryggande. Med anledning
där-af, att konungen vid några tillfällen godtyckligt
af-skedat officerare och andra tjenstemän, yrkade öfverste
L. P. Almfelt på riddarhuset (8 juni), att landslagens
i regeringsformen upptagna stadgande, att »konungen
eger ingen förderfva eller förderfva låta till lif, ära
och välfärd, utan han lagligen dömd är», måtte af
konungen erkännas i den mening, att till en persons
välfärd äfven hans innehafda tjenst och syssla vore
att hänföra; endast mecl det i regeringsformen stadgade
undantaget beträffande förtroendeämbetsmännen. Detta
för ämbetsmännens rättssäkerhet vigtiga inlägg blef af
alla fyra stånden bifallet och äfven af regeringen
gilladt. I bondeståndet yrkade emellertid några, att,
då genom ett sådant beslut, äfven en vrångsint och
ogin domare erhölle förnyad säkerket vid sitt ämbete,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free